Kollbergs släktarkiv Handlingar · Trehörningen

Handlingar om Trehörningen

Femton handlingar 1809–1862, transkriberade ur ArkivDigital. De följer krononybygget Trehörningen i Degerfors socken från bouppteckningen efter grundaren, genom skattläggning, ägobyte, två åbobyten, ett fiskeärende och tre förlängningar av frihetsåren, fram till den dag 1862 då hemmanet lämnade kronan och blev familjens egendom. Därtill en handling om ett annat nybygge, Brännforsliden, som binder samman samma två män tio år senare. Fortsättningen efter 1862 finns i lagfartsböckerna.

Arbetsdokument · transkriberingar med osäkerhetsmarkeringar · Kollbergs släktarkiv

Så läses transkriberingarna. Text inom [hakparentes] är osäker läsning eller utfyllnad efter kansliformel. [?] markerar ord jag inte fått fram. Stavningen följer originalet där den går att fastställa, med hw- som på 1800-talet. Radbrytningarna följer handlingen, så att den som jämför med bilden hittar rätt rad.

InnehållTranskriberade handlingar

Kronologisk ordning · klicka för att gå till avsnittet

Datum	Handling	Referens	Huvudperson
9 okt 1809	Bouppteckning efter Anders Olofsson	Umeå tingslags häradsrätt · N:o 119 · s. 1809/1810	Anders Olofsson
1 nov 1816	Skattläggning av Trehörningen	Lantmäteriet · akt Y.37 · blad 246	Johan Gustaf Andersson
26 aug 1817	Utslag på skattläggningen — 1/16 mantal	Landskontoret Alla:10 · s. 422–425	Johan Gustaf Andersson · Olof Andersson
14–25 jun 1823	Ägobyte Petisträsk ↔ kronan	Lantmäteriet · akt Y.47 · blad 173	Olof Andersson · änkan Lovisa
29 nov 1830	Immission — Jan-Petter antas till åbo	Landskontoret Alla:30 · s. 1716 · N:o 536	Johan Petter Johansson
19 jun 1832	Syneinstrument vid Knipträsketbilaga	Landskontoret Alla:36 · s. 1705–1706	Johan Petter Johansson
25 okt 1834	Utslag — fiskerätt i Knipträsket	Landskontoret Alla:36 · s. 1702–1704	Johan Petter Johansson
14 apr 1837	Kungabrev — fem frihetsårbilaga	Landskontoret Alla:39 · s. 662, 664	Johan Petter Johansson
5 jun 1837	Resolution — fem nya frihetsår	Landskontoret Alla:39 · s. 660 · N:o 256	Johan Petter Johansson
26 jan 1839	Immission — Anders Gustaf antas till åbo	Landskontoret Alla:41 · s. 104 · N:o 55	Anders Gustaf Nathanaelsson
2 aug 1842	Kungabrev — femton frihetsårbilaga	Landskontoret Alla:45 · s. 2540, 2542	Anders Gustaf Nathanaelsson
20 dec 1842	Resolution — femton nya frihetsår	Landskontoret Alla:45 · s. 2540 · N:o 731½	Anders Gustaf Nathanaelsson
8 okt 1845	Afhandling — köp av halva Brännforslidenannat nybygge	Landskontoret Alla:54 · s. 501–502	Jan-Petter & Anders Gustaf
20 aug 1862	Ego- och husesyn på Trehörningen	Landskontoret Alla:80 · bild 855–857	Anders Gustaf Nathanaelsson
8 dec 1862	Utslag N:o 647 — omföring till skattenatur	Landskontoret Alla:80 · bild 858	Anders Gustaf Nathanaelsson
8 dec 1862	Utslag N:o 648 — tillökningsskatten	Landskontoret Alla:80 · bild 858–859	Anders Gustaf Nathanaelsson

Källorna. Landskontoret avser Västerbottens läns landskontor (AC), serien resolutionsböcker, betecknad Alla: med volymnummer i ArkivDigital. Sidhänvisning anges där uppslaget är paginerat; för volym Alla:80 saknas genomgående paginering och bildnumret används i stället. Lantmäteriet avser Lantmäteristyrelsens arkiv för Degerfors socken. Fortsättningen efter 1862 — hemmansklyvningen 1902 och delningen av Holmen — finns i lagfartsböckerna.

Personerna · Osäkerheter · Att leta vidare

ÖverblickVad handlingarna tillsammans visar

Två generationsskiften och en gård som aldrig gick ihop

Trehörningen fick frihetsbrev 1801 och skattlades 1816 — då utan att någon gårdsbyggnad ens var påbörjad. Handlingarna nedan tar vid där de tidigare slutar och för historien ända fram: hur skattetalet sattes 1817, hur gården gick från änkan till sonen 1830, hur fisket i Knipträsket reglerades 1832–1834, hur frihetsåren förlängdes 1837 och 1842, hur svågern tog över 1839 — och hur hemmanet 1862 lämnade kronan och blev skattehemman.

Frihetsåren — fastställda

Kungabrevet 1837 säger att nybygget »redan år 1826 ingått i Skatt«, och synen 1862 räknar samman »tillsammans 45 frihetsår« och konstaterar att friheten »med år 1856 tilländagått«. Kedjan är därmed sluten från båda ändar:

Period	Status	Grund
1801–1825	Frihetsår	Utslag 26 mars 1801, 25 år
1826–1836	Skatt	Frihetsåren utlöpta; skatt och ränta erlagd hela tiden
1837–1841	Frihetsår	Kungabrev 14 april 1837, fem år
1842–1856	Frihetsår	Kungabrev 2 augusti 1842, femton år
1862–1877	Frihetsår	Utslag 31 december 1860, sexton år — men bara för tillökningsskattens 1/32 mantal

25 + 5 + 15 = 45 frihetsår, precis som synen 1862 anger. De 30 år kungabrevet 1842 nämner är 25 plus 5. Ingen förlängning saknas, och det finns inget att leta efter i resolutionsböckerna på 1820-talet.

Skattetalet

År	Mantal	Grund
1817	1/16 = 2/32	Landshövdingens utslag 26 augusti — men preliminärt, under Kammarkollegiets prövning
1837	1/16 [?]	Kungabrevet kallar skattläggningen ännu på Eder pröfning för närwarande beroende
1858	3/32	Avvittring och skattläggning fastställs genom utslag 9 september
1860	+ 1/32	Tillökningsskatt för lägenheter upptagna under kronotorpet, utslag 31 december
1862	4/32 = 1/8	Båda talen förs över till skattenatur 8 december, genom var sitt utslag

Grundräntan sattes 1817 till 1 daler 11 7/12 öre silvermynt, vilket är exakt de 43 7/12 öresland lantmätarens projekt kom fram till 1816. Den skulle från 1826 erläggas i penningar och persedlar — i praktiken sju kappar korn, eftersom åkerjorden befanns vara av sämsta beskaffenhet.

Bråken skrivs ut med bokstäver i 1862 års beslut — Tretretiotvåendedels och Entretiotvåendedels — och 1817 års 1/16 låses av aritmetiken: 1400 tunnland på mantalet ger 87:16, lantmätaren hade avsatt 93:24, och skillnaden 6:8 står utskriven i handlingen. Det avgör läsningar som annars vilar på en punkt över bråkstrecket.

År	Händelse	Källa
1801	Frihetsbrev, 25 skattefria år till 1825	omtalat i senare handlingar
1809	Anders Olofsson dör; bouppteckning i oktober	N:o 119, Umeå tingslag
1810	Ny bolstad synas ut vid Petisträsk fäbodar	omtalat i Y.37
1816	Skattläggning — ingen gårdsbyggnad finns	Lantmäteriet Y.37, blad 246
1817	26 aug: skattetalet sätts till 1/16 mantal — preliminärt	Alla:10, bild 233–234
1817	Johan Gustaf Andersson dör 20 september	kyrkbok
1823	Ägobyte med kronan; änkan Lovisa är åbo	Lantmäteriet Y.47, blad 173
1826	Frihetsåren utlöpta — nybygget går i skatt; skattläggning 15 nov	refererat i kungabrevet 1837
1830	Lovisa överlåter till sonen Jan-Petter; han antas till åbo	Alla:30, N:o 536
1832	Februari: Jan-Petter söker både fiskerätt och förlängda frihetsår	refererat i båda ärendena
1832	19 juni: syn på nybygget — fiskelägenhet och ägosyn samma dag	Alla:36, bild 832–833
1833	Första kända födseln på gården: Maria Lovisa	kyrkbok
1836	Kammarkollegiets skrivelse 28 dec: avstyrker frihetsår	refererat i kungabrevet 1837
1837	Kungligt brev 14 april; resolution 5 juni: fem nya frihetsår	Alla:39, bild 438–440
1834	Jan-Petter får fiskerätt i Knipträsket — med förbehåll	Alla:36, bild 831–832
1835	5 okt: Jan-Petter upplåter nybygget till Anders Gustaf	refererat i N:o 55/1839
1838	Anders Gustaf Nathanaelsson gifter sig med Juliana 30 december	kyrkbok
1839	26 jan: Anders Gustaf antas till åbo — fyra veckor efter bröllopet	Alla:41, bild 85, N:o 55
1840	Syn och husesyn hålls på gården 9 november	omtalad i kungabrevet
1842	Kungligt brev 2 aug; resolution 20 dec: femton nya frihetsår	Alla:45, bild 609–610
1845	8 okt: Jan-Petter och Anders Gustaf köper halva Brännforsliden	Alla:54, bild 537–538
1855	19 nov: Anders Gustaf får lagbefästad åborätt	refererat 1862
1856	Frihetsåren tar slut	refererat 1862
1858	9 sep: avvittring och skattläggning fastställs — 3/32 mantal	refererat 1862
1860	31 dec: tillökningsskatt 1/32 mantal, med 16 frihetsår	refererat 1862
1862	20 aug: ego- och husesyn — byggnader och odlingar för 2342 Rd	Alla:80, bild 855–857
1862	8 dec: Trehörningen förs över till skattenatur	Alla:80, bild 858–859, N:o 647–648

Handling 1 · 1809Bouppteckning efter Anders Olofsson

9 oktober 1809 · ett litet men inte fattigt bo — och framför allt fiske

Arkiv: Umeå tingslags häradsrätt
Serie: Bouppteckningar
Referens: N:o 119, 1809/1810
Upprättad: 9 oktober 1809, Petisträsk
Ingiven: Umeå tingslags ting 10 maj 1810
Efter: Anders Olofsson (1745–1809), grundaren av Trehörningen

Om dokumenttypen. Bouppteckning blev obligatorisk genom 1734 års lag. Inom tre månader efter ett dödsfall skulle all kvarlåtenskap tecknas upp och värderas av två utsedda gode män, i närvaro av efterlevande. Änkan eller änklingen fick avlägga ed på att ingenting undanhållits. Handlingen lämnades sedan in till häradsrätten vid nästa ting — den skrevs i oktober 1809 men registrerades först i maj 1810. Värdena anges i riksdaler banco: 1 riksdaler = 48 skilling, 1 skilling = 12 runstycken.

Renskrift · ingressN:o 119

(överst i marginalen) N:o 119. Ingifs å Umeå Tingslags Ting d. 10 Maji 1810. År 1809 den 9de October: Uppå Enkans Sara Johans Dotters anmodan företogo sig Undertecknade att efter dess aflidne man Anders Olofsson [i Petisträsk och Degerfors Socken — inskrivet ovanför raden] som den 12te Junii med Döden afgått, Upteckna och värdera qvarlåtenskapen; Och sedan Enkan blifvit åtvarnad, om angelägenheten af Ägendomens riktiga upgifvande, angafs och inteknades den på följande sätt.

Silfver · R:d / sk
1 Bägare 5 lod a 16 [sk]	1	32
1 d:o af 5 lods vigt a 16 d:o	1	32
2:ne st. Skedar 5¾ lod a 16 [sk]	1	44
2:ne st. D:o 6½ lod a 16 [sk]	2	8
1 par knäspännen 1½ lod, med musslor		32
Summa	8	4
Tenn
1 Drickeskanna 2½ mark a 12 [sk]		30
1 st. Tenskål med handhålle 1½ mark a 12 [sk]		18
1 st. Ljusstake ½ mark a 12 [sk]		6
1 st. Tenfat 6 mark a 12 [sk]	1	24
1 d:o 3¾ mark		42
1 d:o 3 mark a 12 [sk]		36
Summa	4	12
Kopparkärl
1 st. Gammal Bränvinspanna med tillbehörer	4	24
1 st. Kittel 4 mark a 12 [sk]	1	36
1 st. Såspanna		12
Summa	6	24
Järnredskap
1 st. Lodbössa, qvarter lång, och ett Åhlbill [?]	2
Transport	18	40
Husgeråd
En Målad kista med Beslag och lås	1	24
En D:o / En D:o / D:o En Mindre	1	48
1 Span och en Spegel / 1 D:o	1	40
1 st. Lin Skjorta [?] / 2:ne st. Blågarns [d:o]		44
1 st. Fyrkantigt Skrin		6
1 st. Flaska med 2:ne kannors rum / Dricksstop av trä		6
En Gryta med 18 kannors rum / d:o 16 kannor / Panna / Stekpanna		74
Koppar [?] och kar / Gl. Wäfreanstalt [vävstol] / Järnstör [?]		12
Summa husgeråd	16	40
Fiskredskap
En utnött Eka		24
23 st. Gl. Lagnar a 12 [sk]	5	36
1 st. Not [?]		32
En Håf här i Petisträsket		20
En D:o i sjön Trehörningen		20
En D:o uti Trehörningstjärn		8
En D:o uti Långtjärn		4
En D:o Gotträsket		4
En D:o uti Björktjärn		8
Summa	8	12
Boskap
En Ko	10
En D:o som Olof Andersson innehar	10
En D:o 4:de års Ko-oxe som äfven Olof Andersson, min Styfson, innehar	9
D:o en Qviga	5
D:o en Qviga 1 år gammal, som den andra min Styfson Anders Andersson innehar	5
D:o en Kalf hos Olof Andersson	1	24
4:ra st. Getter a 1 R:d	4
4:ra st. Får a 1 R:d	4
Modren Sara Johans Dotters Deel i Anders Anderssons Häst	3	16
D:o uti Olof Anderssons	6	32
1 st. Kohud	1	24
Contant och Fodringar
Hos Sonen Joh: Lindberg enl. Skuldsedel	20
Contant uti Sedlar	3	3[?]
Uti Banco Specie mynt	4	16

Renskrift · ed och underskrifterN:o 119

Att all Ägendom, som vid Dödstimman befants efter [min] Man rätteligen är upgifven, och ej något med viljandet dölgdt, styrkes under Eds Plikt med mitt namns undertecknande. Sara Johans D:r i Petisträsk Betyga: [P?] Håkansson · Olof Johansson i Kalfträsk

Ordförklaringar. Lod ≈ 13,3 g · Mark ≈ 213 g (16 lod) · Kanna ≈ 2,6 liter · Lagn nät · Not stort dragnät · Håf håv · Styfson styvson · Bränvinspanna husbehovsbränning · Blågarn grovt linnegarn av blånor. Silvrets, tennets, kopparns och fiskredskapens summor stämmer exakt.

Vad boet visar

Fisket är den tyngsta posten efter boskapen. Redskapen värderas till 8 riksdaler 12 skilling — mer än allt tenn i huset tillsammans (4:12) och mer än kopparkärlen (6:24). Håvarna står i sex namngivna vatten, vilket är den enda källa vi har till hur familjen faktiskt nyttjade trakten innan skattläggningen 1816 band fisket till Fäbodträsket och husbehov.

Boskapen står till stor del hos andra: två kor, en ko-oxe, en kviga och en kalv finns hos styvsönerna Olof och Anders Andersson, och änkans andelar i deras hästar räknas som fordringar. Det bekräftar bilden från skattläggningen — ingen bodde på Trehörningen, marken och kreaturen sköttes från hemmanen i Petisträsk.

Handling 2 · 1816Skattläggning av Trehörningen

1 november 1816 · lantmätarens förrättning — ingen gårdsbyggnad finns

Arkiv: Lantmäteristyrelsens arkiv, Degerfors socken
Akt: Y.37 · blad 246
Datum: 1 november 1816
Förrättare: Lantmätare Gabriel Håkansson
Närvarande: Nybyggets innehavare Olof Andersson och Johan Gustaf Andersson ifrån Petisträsk; nämndemännen Johan Svensson Lindberg ifrån Ekträsk och Anders Nilsson ifrån Åmsele

Renskrift · handlingar som lagts framY.37 · blad 246

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes Frihets Bref af den 26te Martii 1801, med åtnjutande af 25 Frihets år hvilka till ända gå med år 1825. Immersions Utslag för Bönderne Anders och Olof Anderssöner i Petisträsk af den 6te Maji 1811, af hvilka Anders Andersson nu sedan sin rätt till ibemälde Nybygge uplåtit till den ofvannämnde Johan Gustaf Andersson, som dermed ingen Immission utsökt.

Renskrift · bolstadens flyttY.37 · blad 246

Tomt och Bohlstad för Nybygget Trehörningen är utsynt på Östra sidan om den så kallade Trehörnings tjern, men har sedan blifvit ansedt såsom Odugligt, emedan der icke fans brukbart Åkerland. Hvarföre genom Krono Länsman Burvall med behörig Nämnd tillföljd af Högvederbörligt Förordnande, blifvit utsynt den 8 Julii 1810 ny Bohlstad och Åkerlägenhet vid Petisträsk Fäbodar, hvilka lägenheter blifvit vid den år 1806 af framledne Commissions Landtmätaren Pehr Novander öfver Petisträsk By förrättade Afvittrings mätning under N:o 2 å Chartan såsom Åker upodlings land Byn beräknad; det oaktadt har Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uti utslag af den 14de Mars 1811 Nybygget desse utsynte lägenheter tilldömt. Nybyggesstället beläget ¼ dels mil ifrån Petisträsk By samt 12 mil från Umeå Stad och Lastageplats och från Degerfors kyrka 6½ mil.

Att fäbodmarken 1806 räknats som byns eget åkeruppodlingsland och ändå 1811 tilldömdes nybygget är det mellanhavande som utslaget 1817 kompenserar och ägobytet 1823 rättar från andra hållet.

Renskrift · beskaffenhetY.37 · baksidan

Uppå detta Nybygge är ingen Gårds-Byggnad företagen ej eller af någon blifvit bebodt, utan de uptagne lägenheterne äro begagnade under Innehafvarenas Hemman i Petisträsk. Åkerlägenheten är af then beskaffenhet svår att upodla och underhålla; emedan ingen botten finnes, utan vit vattensand på högst en half Alns djup, och gifver sällan någon säd. Endast kan underhållas för det närvarande 1 Häst, 1 Ko-kreatur jemte några Får. Fisklägenheten gifves uti Fäbodträsket vid Bohlstan, hvarest fås Abborr, Gädda och Mört till Husbehof. Qvarnlägenheten gifves uti Qvarnbäcken ⅛ mil från Bohlstan tillhopa med Petisträsks Bys der hafvande Squalkqvarnar. Tjärutillgångar finnas ej. Medelmåttigt är Mulbetet. Humblegård är ännu ej anlagd. Skogstillgångar äro svaga.

N:o	Beskrifning	Åker	Äng	Skog
1	Åker upodlad af Sandmylla utan botten; frostländig: 4de Graden	2:2[?]
3	Åkerupodlingsland på Grönholmen, något Stenbundit, mera frostfritt; lerjordmon, 4 Graden	1:10
4	Skog på samma Holme			9:29
5	Holmar i Fäbodträsket, Stenbundne — till upodl. Odugl.			10:1
6–8	Äng vid Djupbäcken / Lillbäcken / Rödningsland (vitstarr)		10:36
9–10	Sjöfoder Bastuträsket · Holme där Petisträsk Byamän hafva någon Åker		4
18	Innersta Trehörnings Tjern, starr och Sjöfoder		8
22–23	Oduglig myror · Bastu- och Fäbodträsket

Summa enligt project: Åker 2 tunnland · Äng och rödningsland 21:11 · Skog på Grönholmen m.m. — tilldelas sammanlagt 93 tunnland 24 kappland. Areal i tunnland:kappland, 32 kappland = 1 tunnland.

Renskrift · project till skattläggningenY.37 · blad 246

Af de uptagne 2 Tunl:d ½ Åker, beräknas till Skattläggning 24 kpl:d å 4de Graden som a 16 ör:d Tunl:d — gör 12 ör:d. Därtill äng i olika classer, husbehofs-fiske, mulbete och skog. Summa 43 7/12 ör:d. Enär 20 Daler på mantalet bör beräknas, belöper uppå ofvan befundne 43 7/12 ör:d i det närmaste [14/192] Mantal eller 4½ dels Skjel Skatt; hvarföre efter 1400 Tunl:d på mantalet bör tilldelas 93 Tunl:d 24 kpl:d. På Embetets Vägnar Gabr: Håkansson Nämndemän: Johan Svensson Lindberg i Ekträsk, Anders Nilsson i Åmsele.

Mantalstalet är osäkert läst. Landshövdingens utslag 26 augusti 1817 (Handling 3) fastställer det till 1/16 mantal, och grundräntan 43 7/12 öresland motsvarar där 1 daler 11 7/12 öre silvermynt. Osäkra myrnamn i den fullständiga tabellen: Petviktjärn, Ökvattsjegan, Trängsmora m.fl.

Handling 3 · 1817Skattetalet bestäms — en sextondels mantal

Landshövdingens utslag på skattläggningen 1816 · preliminärt, och blev liggande i fyrtio år

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:10 (1817–)
Sida: 422–425 · bild 233–234
Datum: 26 augusti 1817, Landskontoret i Umeå
Gäller: Skattläggningsberedningen av andre lantmätaren Gabriel Håkansson, 1 november 1816 (Lantmäteriet Y.37)

Renskrift · rubrik och bakgrundAlla:10 · sida 422–423 · bild 233

Utslag, ^(i anledning af) den Skattläggnings beredning, som An- dre Landtmätaren Gabriel Håkansson verk- ställt öfver de till Krono Nybygget Trehörnin- gen i Degerfors Socken lydande Ägor, ej min- dre för att bestämma det blifvande Skattetalet med den ränta, som derefter vid frihetsårens utgång belöper, som för att utbryta Nybyggets Ägorymd från Krono Allmänningen, så att Åboen må kunna från angränsandes intrång freda Nybyggets mark; Gifvit å LandsCon- toret i Umeå den 26 Aug[usti] 1817. Af den Charta och Beskrifning, som Landtmätaren Gabriel Håkansson i ofvanberörde ändamål den 1:a och följande dagar [i] November Månad inrättat, öfver de till Krono Nybygget Trehörningen i De- gerfors Socken lydande Ägor, inhemtas, att [Ny-] [bygget är] anlagdt efter Konungens Befallnings- hafwandes Utslag af den 26 Mars 1801, med åtnju- tande af 25 Frihets år, som med år 1825 till ända gå, hvarefter Skatt och ränta från 1826 års början erlägges; och är Nybygget beläget [⅓] mil från Pe- tisträsk By, 6½ mil från Sockne Kyrkan samt 12 mil från Umeå Stad och Lastageplats. Bohlstaden, som först varit utsynt på östra sidan om Trehörningstjern, är för åkerjordens frostaktiga beskaffenhet, enligt Konungens Befallningshafvan- des Utslag af den 14 Mars 1811, flyttad till Petisträsk By[s], eller Sökandernes Åboernes Fäbodar, hvarest åker- jorden, som består af bottenlös Sandmylla, antages till [2 Tunnland 2] Kapp:d vidd, samt å Grönholmen till 1 Tunnland 10 Kapp:d af lika beskaffenhet; men då nödig äng brister och åboerne icke kunna underhålla hela denna vidd till beständig åker i saknad af spillning, så har Landtmätaren uptagit till åker

Ordet östra läses av maskintolkningen som västra; skattläggningen 1816 säger Östra sidan om den så kallade Trehörnings tjern, och det är samma förrättningsman. Åkerarealerna 2:2 och 1:10 är Y.37:s egna tal för N:o 1 och N:o 3.

Renskrift · skattetabellenAlla:10 · sida 422–423 · bild 233

4:de Graden 24 Kapp:d, som à 16 öre, räntar 12 den öfriga delen af åkerjorden, hänföres till äng: 1:o Classen, att årligen gifva En parm à 8 öre [?] 2:dre Classen à 6 öre [16 ?/24] 3:dje D:o i Sved [?] Husbehofs Fiske uti Fäbodträsket à 1½ öre [?] För medelmåttigt mulbete à 3 öre D:o [?] För Skog till Husbehof D:o [?] Summa D:r Silf:mt 1: 11 7/12

Beloppskolumnen är i stort sett oläslig, men slutsumman går fram: 1 daler 11 7/12 öre silvermynt. Med 32 öre på dalern är det 43 7/12 öre — exakt de 43 7/12 öresland lantmätarens projekt kom till 1816. Tabellen är samma räkning som i Y.37, omskriven till daler.

Renskrift · beslutetAlla:10 · sida 424–425 · bild 234

svara mot [?] mantal, och i följe deraf, såvida Nybygget består af swaga lägenheter, tillagt sig samma ett dryg[t] utrymme, efter 1400 tunneland på Mantalet räknadt, med Nittio Tre Tunneland 24 Kapp:d, åker och äng derunder beräknadt; Och förmäler Landtmätaren att å Nybygget icke kan underhållas mera än en Häst, en Ko och några Får. — Jag har tagit i Öfvervägande hvad sålunda utrönt och anfört blifvit; och ehuru Landtmätaren icke upplyst till hvad afstånd de utom området af- fattade ängeslägenheterne N:ris 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 och 20 om Nio Tunneland 22 Kapp:d vidd, som afkasta En och en Fjerdedels [Carm] svagt mossgräs, äro belägne, emedan Nybygget dem lemnad förutan icke kan bestå, och beskrifningen i öfrigt [visar], att tjenligt odlings- land ej finnes, anser jag för min del deße ängar icke böra från Nybygget skiljas. I följe häraf, samt när den ofvan uträknade grundräntan En Daler 11 7/12 öre Silfvermynt, med undvi- kande af flere bråk, svarar emot ett Sextonde- dels Mantal, pröfvar jag skjäligt fastställa Nybyg- get till denna Skatt, med deraf utgående [Sju] Skil- lingar Specie grundränta, som från 1826 års början, förvandlad till Penningar och Persedlar efter Ortens undervisning, utgå skall. Hvad sedermera angår Nybyggets blifvande utrymme i [duglig] mark, så finner jag för deß framtida bestånd erfordras det högsta Tunnelands- tal, som 1760 års Skattläggnings Instruction med 1400 på Mantalet anslår, i hvilken grund hvaraf, dugliga ägorvidden åker och äng derunder räknat, borde ut- göra efter 1/16 Mantal Åttatio Sju Tunneland 16 Kapp:d; men då Landtmätaren afsatt 93 Tunneland 24 Kapp:d, så bör deraf Sex Tunneland 8 Kapp:d till Allmänningen utläggas, om icke — efter hvad Landtmätaren upplyst — Petisträsk Byamän, som tillika äro innehafvare af Nybygget, [efter Afvittringens] [slut till Nybygget afstått] vigtig åkerjord, och må så- lunda det mindre betydliga utrymme såsom ersättning behålla. Vidkommande ändteligen den ränta till Kronan [?] som Åboerne för den beskrifna åkerjorden ifrån Frihets årens utgång erlägga böra, så emedan denna åkerjord befunnits af sämsta beskaffenhet och uptagen i 4:de Graden, kommer likmätigt Kongl. Kammar Collegii Skrifvelse af den 10 Januarii 1808, denna afgift att erläggas med Sju Kappar väl rensat och ristat Korn af försvarlig godhet i både god och ond tid. Dock ankommer detta mål, så- som under Höglofl. Kongl. Kammar Collegii vidare pröfning; [besvärs]anvisning på en Månad. År och dag som ofvan [?]

I högermarginalen på bild 233, inramat: Trehörningen i Degerfors · 1/16 mantal, med 422 och 1817 d. 26 Aug. Nämnaren skrivs med en punkt över bråkstrecket, samma notation som i 1862 års handlingar. Signaturen under beslutet får jag inte fram; den slutar på något i stil med -midt.

Aritmetiken låser mantalet

Tre tal bekräftar varandra. 1400 tunnland räknades på mantalet, och en sextondel av det är 87 tunnland 16 kappland — precis vad handlingen anger. Lantmätaren hade avsatt 93 tunnland 24 kappland. Skillnaden är 6 tunnland 8 kappland, och det är just den siffra som enligt beslutet borde utläggas till allmänningen. Räknat i kappland: 2800, 3000 och 200. Marginalens 1/16 vilar alltså inte på en punkt över bråkstrecket utan på tre tal som går ihop.

Landshövdingen säger också varför det blev en så jämn bråkdel: med undvikande af flere bråk. Lantmätarens eget tal, som står överst på bild 234, var krångligare och förblir oläst.

Överskottet fick de behålla

De sex tunnlanden borde ha gått tillbaka till kronoallmänningen. Landshövdingen låter dem stå kvar, och motiveringen är att Petisträsks byamän, som tillika är nybyggets innehavare, förlorat värdefull åkerjord — den mark vid fäbodarna som 1806 räknats som byns åkeruppodlingsland och som 1811 dömdes till nybygget. Överskottet får behållas såsom ersättning. Det är samma orättvisa som ägobytet 1823 sedan skulle rätta till från andra hållet.

Han vägrar också skilja de nio avlägsna ängeslägenheterna N:ris 12–20 från hemmanet, med motiveringen att nybygget inte kan bestå utan dem. Det är samma vidsträckta, spridda ängsmark som synen 1862 räknar som sexton utängar med 35 hölador.

Räntan betalades i korn. Eftersom åkerjorden befanns vara av sämsta beskaffenhet och upptagen i fjärde graden skulle grundräntan enligt Kammarkollegiets skrivelse 10 januari 1808 erläggas in natura: sju kappar väl rensat och ristat korn av försvarlig godhet i både god och ond tid — alltså oavsett hur skörden slog. Formeln fanns till för att hindra att kronan betalades med agnar ett dåligt år. Att grundräntan i silvermynt skulle förvandlas till Penningar och Persedlar efter Ortens undervisning är samma sak sagd i förväg: persedlarna är kornet.

Beslutet var preliminärt — och blev liggande

Utslaget slutar med att målet ankommer under Höglofl. Kongl. Kammar Collegii vidare pröfning. Landshövdingen satte mantalet till 1/16, men saken gick vidare till kollegiet. Kungabrevet 1837 talar tjugo år senare om den … förrättade och på Eder pröfning för närwarande beroende Skattläggning — Eder är Kammarkollegium, brevet är ställt till dem. Fastställelsen kom först 9 september 1858, och då genom avvittringen.

Det tvingar fram en omläsning av 1837 års kungabrev. Datumet där — den 1sta November — är detsamma som 1816 års förrättning, och mantalstalet, som lästs 1/92 respektive 13/72 utan att någondera går ihop, bör då vara 1/16. Ordet som daterade förrättningen till 1826, läst sistberörde år, står ensamt mot tre indicier och bör läsas om.

Handling 4 · 1823Ägobyte Petisträsk ↔ kronan

14–25 juni 1823 · myrar till krononybygget, närmare ängar till åborna

Arkiv: Lantmäteristyrelsens arkiv, Degerfors socken
Akt: Y.47 · blad 173
Datum: 14–25 juni 1823
Förrättare: Löjtnant och extra lantmätare M. W[ahl/rah]marck
Nämndemän: Johan Svensson Lindberg (Ekträsk) och Johan Nathanaelsson (Buberget)
Åbor: Olof Andersson och änkan Lovisa Johansdotter

Renskrift · förrättningsberättelsenY.47 · vänsterspalten

År 1823 den 14de Junii inställde sig undertecknad Lieutnant och Extra Landtmätare uti Pettisträsk By och Degerfors Socken, efter förut skedd Laga Kungörelse, för att i anledning af Kongl. Maj:ts Höga Befallningshafvandes förordnande af den 31 October sistledit år, affatta och till Skattläggning bereda åtskillige Ängeslägenheter, dem Åboerne Olof Andersson och Enkan Lovisa Johansdotter i berörde By anhållit få, emot särskild Skatt, sina Hemman underlagde. Inställande sig härvid, utom förenämnde Åboer, Nämndemännen Johan Lindberg ifrån Ekträsk och [Nathanael Nathanaelsson] ifrån Buberget, att såsom opartiske vid förrättningen biträda. S. D. Sedan det till denna Förrättning meddelte Förordnande för vederbörande blifvit uppläst, tillkännagafs af Åboarne, att som Bonden Olof Zachrisson i Åmsele ansökt och erhållit Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes tillstånd till Syn och Skattläggning af ett tillämnadt Krono Nybygge vid och omkring Trehörningen, ville de till detta Nybygges underskott afstå 2:ne af dem, på ¾ dels mil från byn liggande, till innemälde Pettisträsk ägande Skatte Ängar, Mård Myran och Sönk Myran kallade — emot det att de erhöllo fullt Vederlag uti nyskattad äng af de dem närmare belägne och till ny Skatt begärde Odlingslägenheter, i sammanhang med förut ägande Skatte ägor. Den 16de börjades Mätningarne, som med uppehåll för otjenlig väderlek påstod till och med den 21:sta. Den 25te sammanträdde vederbörande efter skedd uträkning. Förrättningsmännen tillstyrkte bytet. Mård Myran och Sönk Myran afträddes till Kongl. Maj:t och Kronan emot det vederlag Beskrifningen närmare utreder; endast de öfverblefne Ny-Intagorne äro till Skatt beräknade. Fem års frihet från den nya skatten tillstyrktes med hänsyn till jordmånen. På Embetets wägnar: M. Wrahmarck [?] Johan Svensson Lindberg ifrån Ekträsk · Johan Nathanaelsson ifrån Buberget [?]

Nämndemannen från Buberget kallas Nathanael Nathanaelsson i förrättningsberättelsen och Johan Nathanaelsson i signaturraden. Ett av namnen är felläst. Ca 90 % av aktens text är läst.

Litt.	Lägenhet	Refning	Uppskattning
Kongl. Maj:t och Kronan mottog
A	Mård Myran — belägen ¾ mil ifrån Pettisträsk. Äng, 3:dje classen	6:30	4:4 (ca 3,4 ha)
B	Sönk Myran — frostländ, bergas endast hvart annat år. 3:dje classen	4:20	2:7 (ca 2,3 ha)
Pettisträsk hemman mottog
C	Små Willmyrorne — knappast ⅜ mil ifrån Petisträsk, på Krono Allmänningen	1:16	0:15 (ca 0,7 ha)
D	Inre Willmyran med 13 kappland rödningsland (6 dagsverken anslagna)	5:7	3:6 (ca 2,6 ha)
E	Inre Skarpmyran — naturlig höslog	4:6	2:12 (ca 2,1 ha)
	Summa uppskattning		kronan 6:11 · byn 6:1

Aritmetiken i byns poster stämmer exakt. Bytet balanserade i värde; byn fick närmare och mer sammanhängande mark, kronan fick myrar närmare det tillämnade nybygget vid Trehörningen.

Myrnamnen på dagens karta. Handlingens litt. A och B läses Mård Myran och Sönk Myran, avstånd omkring ¾ mil. Läge och namn stämmer med Morrmyran (8,3 km) och Synkmyran (7,2 km) väster om Petisträsk. Vederlaget Willmyrorne motsvarar Villmyrorna vid Godträsket (ca 3,5 km), där namnfamiljen Lill-/Gamm-Villmyran finns kvar. Identifieringen av Mård/Sönk är sannolik men saknar belagd namnform mellan 1823 och 1930-talets ortnamnsuppteckningar.

Koppling till Trehörningen

Mittenspaltens slutnot: Trehörningen, under Petisträsk hörande krononybygge, är lagdt å Krono Allmänningen med dess utbrutne skogsområde. Kartan ritar uttryckligen in »Nybygget Trehörningens Skog« skilt från byns inägor. Formellt eget nybygge — i praktiken fortfarande beroende av Petisträsks åbor och mark. Olof Zachrisson, vars ansökan utlöste bytet, dyker aldrig upp som bosatt vid Trehörningen.

Handling 5 · 1830Änkan överlåter nybygget till sonen

Immission — Johan Petter Johansson antas till åbo på Trehörningen

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:30 (1830–)
Sida: 1716 · bild 464
Ärendenummer: N:o 536
Datum: 29 november 1830, Landskontoret i Umeå
Sökande: Drängen Johan Petter Johansson i Trehörningen

RenskriftAlla:30 · sida 1716 · bild 464

Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes [i Wäster-] bottens Höfdingedöme Utslag, uppå drängen Johan Petter Johanssons ansökning om Immission uti Krono Nybygget Trehörningen i Degerfors socken, be- sittningsrätten hwartill han sig förwärfwat; Gifwet å Landskontoret i Umeå den 29 Novem- ber 1830. [Alldenstund] … att Enkan Lovisa Johansdotter finnes hafwa genom särskild Afhandling, [tagen] den 22 Junii innewarande år, hwaraf be- hörig afskrift härjemte bifogas, uplåtit det af den aflidne innehafda Krono Nybygget Trehörnin- gen i Degerfors socken till Sökanden, hwilken [wisat] sig äga god frejd samt för Åbo skyldig- heternas upfyllande borgen ställt; fördenskull pröfwar jag skäligt, att, med den rätt aflem- naren samma egt samt i öfwerensstämmelse med Kongl. Kammar Collegii kungörelse den 29 Februarii 1808 kunnat afhandla, härmed antaga honom Johan Petter Johansson till Åbo på berörde Krono Nybygge Trehörningen, hwilket han såle- des eger att besitta, så länge han [lefwer], nämnde skyldigheter fullgör och hwaröfwer [wederbörande] Krono Betjänt tillkommer att hafwa noggrann upsigt: Skolande detta Utslag wid nästa Skattskrifning upwisas. Ort och dag som ofwan

Inledningsordet efter datumet är fortfarande oläst — sannolikt ”Alldenstund”, men de två följande orden får jag inte att stämma.

Vad som sker

Änkan Lovisa Johansdotter lämnar över gården till sin son. Hon hade suttit som åbo sedan maken Johan Gustaf Andersson dog 1817, och stod ännu som åbo vid ägobytet med kronan 1823. Nu, 22 juni 1830, upprättar hon en särskild avhandling som överlåter nybygget till sonen Johan Petter — i släkten kallad Jan-Petter, född 1806. Länsstyrelsen stadfäster överlåtelsen i november samma år.

Två villkor nämns uttryckligen: sökanden ska ha god frejd — oförvitligt rykte — och ha ställt borgen för att åboskyldigheterna fullgörs. Beslutet stödjer sig på Kammarkollegiets kungörelse av 29 februari 1808, som reglerade hur krononybyggen fick överlåtas.

Att gården byter innehavare 1830 stämmer med kyrkboken: det första kända barnet föds på Trehörningen 1833, och det är Maria Lovisa, Jan-Petters dotter. Han tog över tre år innan.

Handling 6 · 1834Fiskerätt i Knipträsket

Utslag på Jan-Petters ansökan — bifall med tre förbehåll

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:36 (1834–)
Sida: 1702–1704 · bild 831–832
Ärendenummer: oläst — sidnumren 1702–1707 löper i egen serie, numret bör stå överst på bild 831
Datum: 25 oktober 1834, Landskontoret i Umeå
Sökande: Krono Hemmans-Åboen Johan Petter Johansson i Trehörningen

Renskrift · fullständigAlla:36 · sida 1702–1704 · bild 831–832

Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes i Wästerbottens Höfdingedöme Utslag, uppå Krono Hemmans- Åboen Johan Petter Johanssons i Trehörningen uti Degerfors Socken an- sökning, om rättighet till Fiske uti det så kallade Knipträsket, beläget inom Trehörnings-Hem- manets Ägo-praetention: Gifwet å Landskontoret i Umeå den 25 October 1834. Wid i anledning häraf uti Resolution den 23 Februarii 1832 tillförordnad, och den 19:de Junii samma år, af Krono Länsmannen Adam Flumér förrättad Syn, är en ord ifrån ord så lydande beskrifning författ- tad: »Sedan innehafwaren af nu mera i Skatt &c. &c.« Och alldenstund någon anmärkning emot Sö- kandens anhållan att få idka fiske uti så kallade Knipträsket, hwarken wid Syneförrättnin- gen eller sedermera härstädes [försports]; fördenskull pröfwar jag skäligt härmed tillåta honom, att, så widt någons rätt derigenom icke för nära trä- des, idka fiske uti berörde Träsk för sitt hus och [?] eller så långt Träsket af Tre- hörnings Hemmans område begränsas; dock att denna rät- tighet uphör, i händelse [nyssnämn-] de område wid deß utbrytning icke kommer att [stöta] intill Träs- ket. [?] Ort och dag, som ofwan

Det citerade stycket ur synebeskrivningen bryts av med ”&c. &c.” — hela beskrivningen skrevs i stället in efter utslaget, som Handling 7 nedan. Ordet före avslutningsformeln är understruket i originalet och oläst; maskintolkningen ger Ouvisning, vilket inte är en gångbar form. Anwisning och Utwisning ligger nära i bokstavsföljd men är inte inskrivna här.

Vad som sker

Fyra år efter tillträdet får Jan-Petter bifall — men rätten är kringskuren på tre punkter. Den gäller utan förfång för annans rätt; den gäller endast för hus- och gårdsbehov, alltså husbehovsfiske och inte avsalu; och den gäller bara så länge Knipträsket ligger inom Trehörningens hemmansområde. Skulle nybyggets gränser vid utbrytningen inte nå fram till sjön, upphör rätten av sig själv.

Det avgörande ordet är utbrytning. Hela ärendet vilar på avvittringen. Jan-Petter skriver själv att sjön hamnade inom hemmanets ägopretention »efter sednast förrättad Afwittrings mätning«, och han begär uttryckligen att få nyttja fisket »åtminstone till deß utbrytning blifwer werkställd«. Han ber om ett provisorium, och landshövdingen ger honom precis det. Ingen part vinner något varaktigt — frågan parkeras tills avvittringen är klar.

Ärendet hade gått långsamt. En syn förordnades genom remissorialresolution 23 februari 1832 och hölls 19 juni samma år. Utslaget kommer först i oktober 1834 — över två år senare. Myndigheten konstaterar att ingen invändning kommit in, varken vid synen eller därefter hos landskontoret.

Det passar in i ett mönster. Bouppteckningen efter Anders Olofsson 1809 räknade upp nät, not och håvar i sex namngivna vatten — Petisträsket, sjön Trehörningen, Trehörningstjärn, Långtjärn, Gotträsket och Björktjärn — och fiskeredskapen var värda mer än allt tenn i huset tillsammans. Fisket var ingen bisyssla utan en förutsättning. Knipträsket förekommer däremot i ingen av de tidigare handlingarna: skattläggningen 1816 gav nybygget fiske enbart i Fäbodträsket vid bolstaden, och enbart till husbehov. Att en särskild ansökan behövdes 1832 följer av att vattnet låg utanför det som skattlagts.

Villkoret löstes ut 1858

Rätten gällde bara så länge Träsket af Trehörnings Hemmans område begränsas och skulle upphöra om nybyggets gränser vid utbrytningen inte nådde fram till sjön. Synen 1862 visar när den frågan avgjordes: avvittring och skattläggning fastställdes genom utslag 9 september 1858. Avvittringshandlingen från 1858 avgör alltså om fiskerätten bestod eller föll, och är den enskilt intressantaste handling som återstår att leta upp.

Ingen taxa fastställs. I ansökan erbjöd sig Jan-Petter att betala »en dertill lämpelig taxa«. Vid synen förklarade han sig däremot inte kunna bjuda kronan någon avgift alls, med hänvisning till sjöns avlägsenhet och till det intrång de angränsande vållade i fisket (se Handling 7). Utslaget nämner följdriktigt ingen avgift. Han fick rätten utan vederlag — därför att han vid synen argumenterade för att den inte var värd något.

Handling 7 · 1832Syneinstrumentet — bilagan

Länsman Flumérs beskrivning, inskriven i sin helhet efter utslaget

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:36 (1834–)
Sida: 1705–1706 · bild 832–833
Datum: Trehörningen 19 juni 1832
Förrättare: Kronolänsman Adam Flumér
Biträdande: Ojäviga nämndemännen Eric Ericsson och Anders Johansson ifrån Degerfors by

Renskrift · sida 1705Alla:36 · sida 1705 · bild 832

Sedan innehafwaren af nu mera i Skatt in- gångne Krono Nybygge Trehörningen Jo- han Peter Johansson, hos Konungens Be- fallningshafwande inlemnat en så ly- dande ansökning: »Efter sednast för- rättad Afwittrings mätning öfwer mitt innehafwande ^(Krono Nybygge) Trehörningen kallad beläget nära Burträsk Sockens gräns i Degerfors Socken, blef Knipträ- sket inom berörde Nybygges ägo-prae- tention inneslutet; Och som rättig- heten att deri fiska ej blifwit [till] någon ^(annan) [uplåten], wore min ödmju- ka anhållan att, åtminstone till deß utbrytning blifwer werkställd, få emot en dertill lämpelig taxa begagna ifrågawarande Fiskelägen- heten.« Så har undertecknad till [hör-] sammaste efterlefnad af Konungens Befallningshafwandes Förordnande uti Remissorial Resolution den 23 Februarii innewarande år, med biträde af ojäf[wig]e Nämnde- männen Eric Ericsson och Anders Johansson ifrån Degerfors by, nedannämnde dag [uti] berörde Knipträsk hållit besigtning. Waran- des Termin till denna Syn, genom

I vänstermarginalen med mindre stil: Johan Petter Johansson i Trehörningen — ärenderubriken. Två infogningar ovanför raden av skrivaren själv, markerade ^( ). Under textblocket står två fristående fragment som maskintolkningen läser seende på tiden för och updamningen; de hör inte till den löpande texten och lämnas olästa. Meningen fortsätter på nästa sida.

Renskrift · sida 1706Alla:36 · sida 1706 · bild 833

Kungjörelse behörigen kungjord. Knipträsket, som innehåller ungefärligen — 3000 [2000] alnar i längd och bredd, är beläget inom Petisträsk och Trehörnings ägo-områden, [?] ¾ mil i Nord-ost från förstnämnde eller Petisträsk By — har utlopp ~~af sitt watten~~ genom en Bäck, som efter [⅜] mils di- stance nedfaller uti Renträsket, hwarest- från de deruti befintelige Fiskeslagen, Gäddor, Mört och Abborre, efter Bäcken up- stiga till förstnämnde Träsk, där de efter första Islaggning[?] höstetiderne, och äfwen om wårarne, fångas med Not; men Nät eller annat Fiske redskap kan icke med fördel nyttjas, likaså litet som Ljustring här kan anses lönande. För öfrigt warder på Sökandens be- gäran anmärkt, att en del af Petis- träsk Skatte ängar och Trehörningens ägor, äro rundtkring Knipträsket belägne och att Sökanden, i anseende till Träskets aflägsenhet, och det [öfwerdrifna] intrång uti Fiske-idkandet som af angränsande [tilfogas], ic- ke anser sig kunna bjuda Kongl. Maj:t och Kronan någon Taxa. Trehörningen den 19 Junii 1832. [A. Flumée]

Alnsiffran är den enda punkt där maskintolkningen och läsningen av bilden går isär på ett sätt som betyder något: 3000 alnar ger knappt 1,8 km, 2000 alnar knappt 1,2 km. Bör avgöras mot kartan. Signaturen är initial plus efternamn och slutar på något i stil med -ée; den motsäger inte formen Flumér men avgör den inte heller.

Vad som sker

Sjön mäts och lokaliseras: omkring ¾ mil i nordost från Petisträsk by, med utlopp genom en bäck som faller ned i Renträsket. Fisket beskrivs som ett rent säsongsfiske — gädda, mört och abborre stiger upp efter bäcken från Renträsket, och fångas med not vid två korta fönster, efter höstens första islagning och om våren. Nät lönar sig inte, och ljustring är inte värt mödan. Det förklarar varför utslaget nöjer sig med hus- och gårdsbehov: mer hade platsen ändå inte burit.

Här ligger också det juridiska avgörandet. Länsmannen antecknar uttryckligen på sökandens begäran att en del av Petisträsks skatteängar och Trehörningens ägor ligger runt om sjön, och att sökanden lider intrång av de angränsande. Knipträsket är alltså omslutet av mark som redan innehas av just de parter som skulle kunna klaga — och Jan-Petter bad om att få det infört. Anteckningen bär två laster på en gång: den förklarar varför ingen anmärkning kom in, och den är förarbetet till att slippa taxan.

Knipträsket · identifieringen. Tre uppgifter i syneinstrumentet pekar åt samma håll: riktningen nordost, avståndet omkring 8 km från Petisträsk, och avrinningen till Renträsket. Utslaget 1834 placerar dessutom nybygget nära Burträsk sockengräns. Det stämmer med det Knipträsket i nuvarande Skellefteå kommun som tidigare avfärdats som för avlägset — men ägopretention är just ordet för ett anspråk som ännu inte brutits ut, och nybyggen tilldelades vidsträckta utmarker. Bedömningen flyttas från ”bör inte skrivas in som identifierat” till ”sannolikt, med reservation”. Två saker återstår att pröva mot kartan: att sjön mäter omkring 1,2–1,8 km i utsträckning, och att dess utlopp går mot ett Renträsket.

Handling 8 · 1837Fem nya frihetsår

Landshövdingens resolution på Jan-Petters ansökan — fem år efter att den lämnades in

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:39 (1837–)
Sida: 660 · bild 438
Ärendenummer: N:o 256
Datum: 5 juni 1837, Landskontoret i Umeå
Sökande: Krono Hemmans Åboen Johan Petter Johansson i Trehörningen

Renskrift · fullständigAlla:39 · sida 660 · bild 438

N:o 256. Konungens Befallningshafwandes i Wästerbot- tens Höfdingedöme [deß] Resolution, i anled- ning af Krono Hemmans Åboen Johan Petter Johanssons i Trehörningen uti Degerfors Socken ansökning, om förlängning i fri- hetstiden för det af honom derstädes å- boende Krono Hemman: Gifwen å Lands- Contoret i Umeå den 5 Junii 1837. [Som] Kongl. Maj:t, uti Nådig Skrifwelse till Deß och Riksens Kammar Collegium af den 17de April detta år, på sätt härhos bifogade afskrift wisar, täckts i Nåder tillägga Krono Nybygget Tre- hörningen i Degerfors Socken ytterligare Skatte- frihet under Fem /: 5 :/ års tid, räknadt ifrån början af innewarande år, i händelse Åboen från frihets årens slut allt dittills Skatt och räntan för Nybygget utgjort, men, i annat fall, från den tid han dermed uphört; Och, så [?] emedan Skatt och räntan för Nybygget, till och med för nästlidet år blifwit er- lagd, kommer den af Kongl. Maj:t Nådigst bewiljade frihets års tillökningen, att beräknas ifrån och med detta år till och med år 1841. Blif- wande Kronofogden, [samt] Härads skrifwaren i första fögderiet nu härom särskildt underrät- tade. Ort och dag, som ofwan

I högermarginalen med annan hand: 661. · 1837 d. 5 Junii · därunder ett signaturdrag. I vänstermarginalen nederst två korta kanslianteckningar, den övre möjligen Lades., den undre oläst. Notera att resolutionen daterar kungabrevet till 17 april medan brevet självt är daterat 14 april.

Vad som sker

Jan-Petter får fem nya frihetsår, 1837 till och med 1841. Villkoret är att han betalat skatt och ränta oavbrutet sedan frihetsåren tog slut — vilket han hade, och därför räknas de nya åren från början av innevarande år i stället för från någon senare tidpunkt.

Beslutet är rent verkställande. Sakprövningen ligger i kungabrevet nedan, och den resolutionen gör är att räkna fram periodens ändpunkter och se till att kronofogden och häradsskrivaren i första fögderiet underrättas, så att uppbörden stryker gården ur längderna.

Handling 9 · 1837Kungabrevet — bilagan

Landshövdingen begärde tjugo år, Kammarkollegium avstyrkte, kungen gav fem

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:39 (1837–)
Sida: 662 och 664 · bild 439–440
Datum: Stockholms Slott 14 april 1837
Undertecknat: Carl Johan · kontrasignatur oläst
Ställt till: Kammar Collegium

Renskrift · sida 662Alla:39 · sida 662 · bild 439

~~Afskrift af Afskrift~~ Carl Johan med Guds Nå[de] &c. &c. Wår ynnest [och] Nådiga Benägenhet &c. Uti Skrif- welse den [28] December sistledit år, hafwen I, i un- derdånighet tillkänna gifwit, att Wår Befallnings- hafwande öfwer Westerbottens Län, till Eder insändt Åboen Johan Petter Johanssons i Februarii månad år 1832 hos Wår Befallningshafwande gjorde an- sökning, om förlängning i frihetstiden för det af honom år 1830 öfwertagne Krono Nybygge Trehör- ningen i Degerfors Socken af berörde Län, tillika med afskrift af Wår Befallningshafwandes, i Länet för Nybyggets anläggande meddelte tillstånds Resolution af den 26 Maji 1801 och beskrifning öf- wer en å Nybygget den 19 Junii 1832 förrättad Ägo-syn, dervid befunnits, att byggnaderna och odlingen wid ifrågawarande Nybygge blifwit [werkställde] för ett sammanräknadt wärde af [110] Rd:r [18] sk: Banco; att åkerjorden be- stode af bottenlös sandmylla i frostaktigt läge; och att öfriga lägenheterna woro widt spridde och så swaga att å Hemmanet icke kunde win- terfödas mer än en Häst och twänne Kor; på grund hwaraf Wår Befallningshafwande, fastän [Syne]männen försummat att uptaga och till wärde uppskatta de byggnader och odlingar, som ännu erfordrades till Nybyggets försättande i full- komligt skick till byggnad och häfd, likwäl, med afseende jemwäl derå, att Nybygget wore beläget i en obebodd fjell-tract nära lappmarks gränsen, långt ifrån Socken Kyrkan samt wid pass 11 mil från närmaste Stad och Lastage-plats, ansett nödwändigheten [påkalla], att detta Ny- bygge, som blifwit till anläggning bewiljadt med 25 frihets år, hwilka 1825 tillendagått, till- delades ytterligare Tjugo frihets år, räknade från och med 1830, med willkor, att Åboen måtte åläggas bygga och odla å nyo för minst 16 Rd:r 32 sk Banco om året, samt att deßutom under- hålla det, som nu wore och widare tillgjordes, till [undgående] af besittningsrättens förlust och er- sättnings skyldighet; Och hafwen I, efter det Wår Befallningshafwande till Eder inkommit med åtskillige af Eder infordrade uplysningar i ämnet, med öfwerlemnande af detta mål till Wår Nå- diga pröfning, i underdånighet anfört, att som ifrågawarande Nybygge, enligt hwad Wår Befallningshafwande [vitsordat], redan år 1826 ingått i Skatt och detsamma derefter allt hittills kunnat, utan fara för deß bestånd, utgöra den, enligt derå den [15de] November [sistberörde] år förrättade och på Eder pröfning för närwarande beroende Skattläggning, för [1/92] mantal åsatte Räntan jemte 4 Kappar korn i Krono Tionde; så ansågen I Eder ega anledning att i underdånig- het afstyrka Nådigt bifall till ytterligare frihets års bewiljande å samma Nybygge.

Rubriken Afskrift af Afskrift uppe till vänster är överstruken i originalet — skrivaren började med formeln från 1842 års ärende och strök den. Här är det en avskrift i ett led.

Renskrift · sida 664Alla:39 · sida 664 · bild 440

664 Detta mål hafwa Wi i Nåder låtit Oß före- draga, och dervid, med afseende på ifrågawa- rande Nybyggets swaga beskaffenhet och aflägsna läge i en obebodd fjell-tract nära lappmarks gränsen, i Nåder funnit skäligt bifalla, att samma Nybygge, som [endast] erhållit 25 frihets- år, må ytterligare Skattfrihet under 5 års tid tilläggas, räknadt ifrån början af inne- warande år, i händelse Åboen från frihets årens slut allt dittills, Skatt och räntan för Nybygget utgjort, men, i annat fall, ifrån den tid då han dermed uphört. Hwilket Wi Eder till swar samt wederbörandes förstän- digande härmed i Nåder tillkänna gifwe; Och befalle Wi Eder Gud Allsmäktig Nådeligen. Stockholms Slott den 14 April 1837. Carl Johan [?] G. [Dauchwerdt] Till Kammar Collegium, angående ytterligare frihets år för Krono Nybygget Trehörningen i Westerbottens Län. [Enligheten] med [?] originalet; intygas: ex officio J. Falkman Widimerat: ex officio [?]

Kontrasignaturen under Carl Johan är inte löst. Maskintolkningen ger G. Dauchverdh, läsningen av bilden G. Dauchwerdt — initialen före är oläst i båda. I 1842 års brev kontrasignerade Joh. af Wingård.

Vad som sker

Landshövdingen begärde tjugo år, kollegiet avstyrkte, kungen gav fem. Det är ärendets kärna. Landshövdingen hemställde om ytterligare Tjugo frihets år, räknade från och med 1830 — alltså till 1849, och med retroaktiv verkan från två år före ansökan. Kammarkollegium avstyrkte med motiveringen att gården redan gått i skatt 1826 och burit räntan sedan dess utan fara för sitt bestånd. Kungen gick emellan och gav fem år framåt.

Fem år och fyra månader från ansökan till beslut. Ansökan februari 1832 → ägosyn 19 juni 1832 → landshövdingens hemställan → Kammarkollegiets skrivelse 28 december 1836 → kungabrev 14 april 1837 → resolution 5 juni 1837.

Två ärenden, en syn. Fiskeärendet fick sin syn förordnad genom remissorialresolution 23 februari 1832 och synen hölls 19 juni 1832 av kronolänsman Adam Flumér. Frihetsårsansökan lämnades in i februari 1832 och åberopar en ägosyn på nybygget 19 juni 1832. Samma månad, samma dag. Jan-Petter lämnade med all sannolikhet in båda ansökningarna vid samma tillfälle, och en enda syneförrättning täckte bådadera — fiskelägenheten vid Knipträsket och värderingen av hus och odlingar. Den som hittar synehandlingen i original bör alltså få båda beskrivningarna.

Synemännen försummade sitt uppdrag

Kungabrevet anmärker att synemännen underlåtit att uppskatta vad som ännu återstod att bygga och odla för att sätta nybygget i fullgott skick. Landshövdingen fick alltså tillstyrka utan den siffran, och löste det genom att i stället villkora sin hemställan: åbon skulle åläggas bygga och odla för ett visst belopp om året. Åtta år senare, vid husesynen 1840, gjordes den uppskattning som saknades här — 161 rdr 34 sk till fullkomligt iståndsättande.

Beloppet är bekräftat. Synen 1862 räknar upp »en årlig byggnads och odlingsskyldighet af 16 Rd 32 sk banco« enligt just detta kungabrev, och 17 Rd 32 sk enligt 1842 års. Läsningen 160 är därmed avförd.

Siffrorna 1832 mot 1840

Ägosynen 1832 värderade byggnader och odling till ett sammanräknat värde av omkring 110 riksdaler 18 skilling banco. Husesynen 1840 värderade byggnaderna till 145 riksdaler 43 skilling. Talen är inte helt jämförbara — 1832 räknar in odlingen — men riktningen är uppåt, inte nedåt. Under åtta år förbättrades gården något, medan det som återstod att göra höll sig kring 160 riksdaler i båda synerna.

Beskrivningen av jorden är däremot 1816 års, nästan ordagrant: bottenlös sandmylla i frostaktigt läge mot skattläggningens sandmylla utan botten, frostländig, och öfriga lägenheterna woro widt spridde mot de utspridda ängar som hela ägobytet 1823 handlade om. Bärkraften har gått från 1 häst och 1 ko 1816 till 1 häst och 2 kor 1832. Sexton år, en ko.

Handling 10 · 1839Gården byter åbo — svågern tar över

Immission för Anders Gustaf Nathanaelsson · överlåtelsen skedde redan 1835

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:41 (1839–)
Sida: 104 · bild 85
Ärendenummer: N:o 55 [siffran osäker]
Datum: 26 januari 1839, Landskontoret i Umeå
Sökande: Anders Gustaf Nathanaelsson

Renskrift · fullständigAlla:41 · sida 104 · bild 85

N:o [55]. Konungens Befallningshafwandes i Wäster- bottens Höfdingedöme Utslag, uppå Anders Gustaf Nathanaelssons ansökning, om Im- mission uti Krono Nybygget Trehörningen i Degerfors Socken, besittnings rätten hwar- till han sig förwärfwat; Gifwit å Lands Conto[i]ret i Umeå den 26 Januarii 1839. Alldenstund Johan Petter Johansson, som den 29de Novembr 1830 erhållit Immission uti Krono Nybygget Trehörningen i Degerfors Socken, fin- nes hafwa genom Afhandling den 5te Octo- ber 1835 uplåtit samma Krono Nybygge till Sökanden Anders Gustaf Nathanaelsson, hwilken styrkt sig äga god frejd samt för Åbo Skyldigheternes upfyllande borgen ställt; Fördenskull pröfwar Konungens Befall- ningshafwande skäligt härmed tills wi- dare bewilja honom Anders Gustaf Natha- naelsson Immission uti berörde Krono Nybygge, under willkor af ofwannämnde Skyldig- heternas noggranna upfyllande; [Deröfwer] [we]derbörande Krono Betjent tillkommer att hafwa [noggrann] upsigt: Skolande detta Utslag wid nästa Skattskrifning upwisas. [Annot.] Ort och dag, som ofwan

I vänstermarginalen: 104. · 1839 d. 26 Jan · signaturdrag. Rubriken är ordagrant densamma som i 1830 års utslag, ända ned till formeln besittningsrätten hwartill han sig förwärfwat.

Vad som sker

Överlåtelsen skedde 5 oktober 1835 — tre år före giftermålet. Det är handlingens tyngsta uppgift, och den vänder på en antagen ordning. Vi har utgått från att Anders Gustaf fick Trehörningen i kraft av äktenskapet med Juliana. I själva verket hade han avtalet i handen redan hösten 1835, samma år han enligt släktarkivet kom från Granträsk som dräng till morbrodern Olof Andersson i Petisträsk.

År	Steg
1835	Flyttar till Petisträsk som dräng hos morbrodern
5 okt 1835	Afhandling — Jan-Petter upplåter nybygget till honom
30 dec 1838	Gifter sig med Juliana, Jan-Petters syster
26 jan 1839	Immission — fyra veckor efter bröllopet

Att immissionen söks först fyra veckor efter vigseln är knappast en tillfällighet. Åborätten förutsatte i praktiken ett hushåll, och han hade suttit på avtalet i drygt tre år utan att formalisera det. Giftermålet ser ut att ha varit det som gjorde honom antagbar — inte det som gav honom gården.

1837 års beslut gick till fel man. Jan-Petter sökte frihetsår i februari 1832 och fick svar 5 juni 1837, där han tituleras Krono Hemmans Åboen Johan Petter Johansson i Trehörningen. Då hade han avträtt nybygget tjugo månader tidigare. Kansliet arbetade av en ansökan från 1832 och visste inte att innehavaren bytts. De fem frihetsåren 1837–1841 kom alltså i praktiken Anders Gustaf till godo, medan de beviljades i Jan-Petters namn — och det är Anders Gustaf som fyra år senare söker förlängning på dem.

Ett svagare innehav — som senare stärktes

Anders Gustaf får nybygget tills widare, medan Jan-Petter 1830 fick det så länge han lefwer. Det är ett uppsägbart innehav. Synen 1862 visar hur det slutade: genom utslag 19 november 1855 erhöll han lagbefästad åborätt, och syneinstrumentet kallar den ovilkorlig och klanderfri immission. Steget från 1839 till 1855 är alltså belagt i båda ändar.

Kansliet byter röst. 1830 och 1834 heter det pröfwar jag skäligt. Här heter det pröfwar Konungens Befallningshafwande skäligt. Landshövdingen talar inte längre i första person utan om sitt ämbete i tredje. Det ger en dateringsledtråd för odaterade utslag i samma serie — och bekräftar att pröfwar jag skäligt i fiskeärendet 1834 var rätt läst.

Handling 11 · 1842Femton nya frihetsår

Landshövdingens resolution på Anders Gustaf Nathanaelssons ansökan

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:45 (1842–)
Sida: 2540 · bild 609
Ärendenummer: N:o 731½
Datum: 20 december 1842, Landskontoret i Umeå
Sökande: Krono Nybyggaren Anders Gustaf Nathanaelsson i Trehörningen

Renskrift · rubrik och beslutAlla:45 · sida 2540 · bild 609

Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes i Wästerbottens Höfdingedöme Resolution, i anledning af Krono Nybyggaren Anders Gustaf Nathanaelsson i Trehör- ningen uti Degerfors socken ansökning, om ytterli- gare längre tid i frihetsår för det af honom åboende Krono Nybygge; Gifwen å Landskontoret i Umeå den 20 December 1842. Har Kongl. Maj:t, enligt till [Sig] och Riksens Kammar Collegium afslutne Nådiga Skrifwelse af den 2:dra sistledne Augusti, hwaraf bestyrkt afskrift härjemte bifogas, under [åliggande] skyldighet att fullgöra åtskilliga deri uppräknade skyldigheter, [blifwit] i Nåder tillagde Trehörningens Krono Nybygge, ytterligare Femton /: 15 :/ frihetsår, räknade ifrån och med innewarande år; [hwarefter] wederbörande äga att sig till underdånig efterrättelse ställa: Blifwande [denna resolution] [wid] Häradsskrifwaren i orten [meddelad] … … underrättade. Ort och dag som ofwan

Beslutsdelen är svårläst i original. Talet femton och datumet 2 augusti bekräftas dock oberoende av bilagan, se nedan.

Handling 12 · 1842Kungabrevet — bilagan

Den bestyrkta avskrift som resolutionen hänvisar till

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:45 (1842–)
Sida: 2540 och 2542 · bild 609–610
Datum: Stockholms Slott 2 augusti 1842
Undertecknat: Carl Johan · Joh. af Wingård
Ställt till: Kammar Collegium

Renskrift · kungligt brev, afskrift af afskriftAlla:45 · sida 2540 och 2542 · bild 609–610

Afskrift af Afskrift CARL JOHAN &c. &c. Wår ynnest &c. &c. Uti Skrifwelse af den 18 Maji innewarande [år] [hafwen] I underdånigst anmält, att, sedan åboen Anders Gustaf Nathanaelsson hos Wår Befallningshafwande i Westerbottens [län] anhållit om ytterligare tillökning i frihetsår för Krono Nybygget Trehörningen i Degerfors socken, denna ansökning, åt- [följd] af [tillhörande] å Nybygget den 9 November 1840 hållen Syn- och Husesyn m.fl. härmed åtföljande handlingar, blifwit af Wår Befallningshafwande i wanlig ordning till Eder insänd, under anförande, då af handlingarne inhemtades, att, ehuru 30 års Skattefrihet … warit Nybygget bewiljad; att byggnaderna wid [Bolningen], sedan [de] … blifwit wär- [derade] till 145 Rdr 43 sk; att till Nybyggets fullkomliga iståndsättande [erfordrades] 161 Rdr 34 sk; att … … Nybygget är beläget nära lappgränsen uti en aflägsen öde- mark, hela [?] 5¼ mil från kyrkan, samt 11¼ mil från när- maste Stad och Lastageplats, samt att åboerne […] Wår Befallningshafwande, på grund af dessa förhållanden, [samt] att Nybyggets läge i en aflägsen obebodd ödemark mycket förswårade såwäl beredandet för egen bergning som Nybyggets widmakthållande, ansåge sig kunna hem- ställa att ytterligare [frihetsår] för [berörde] Nybygge, såsom [ibland] de [fattigaste] i orten, måtte bewiljas … Och hafwen I, med öfwerlemnande af denna [handling] till Wår Befallningshafwandes yttrande, jemwäl för Eder [del] uti [hwad] Wår Befallningshafwande [härom] anfört, samt allt i underdånighet tillstyrkt att femton års ytterligare Skattefrihet, räknade från och med innewarande år, måtte Krono Nybygget Trehörningen i Nåder tilldelas. Wid föredragning af detta ärende hafwa Wi funnit godt att Edra förberörde underdåniga Hemställan i Nåder bifalla. … … befallande Eder Gud Allsmäktig [nådeligen]. Stockholms Slott den 2 Augusti 1842. Carl Johan Joh. af Wingård Till Kammar Collegium, angående förlängning i frihetsår för Krono Nybygget Trehörningen. Likheten med Originalet, bestyrkes ex officio E. A. F. [Lindenstolpe]

Bilagan står direkt under resolutionen på samma uppslag och fortsätter på nästa sida. Det är den ”bestyrkta afskrift” som resolutionen hänvisar till.

Vad som sker

Anders Gustaf Nathanaelsson — som gifte sig med Juliana Johansdotter 1838 och därmed blev bonde på Trehörningen — ansöker om förlängd skattefrihet och får femton år till, räknade från och med 1842. Alltså till omkring 1857.

Beslutsvägen syns i sin helhet: ansökan till landshövdingen → syn och husesyn hålls på gården 9 november 1840 → handlingarna skickas till Kammarkollegium → kollegiet skriver till kungen 18 maj 1842 → kungligt brev 2 augusti → landshövdingens resolution 20 december. Drygt två år från syn till beslut.

Siffrorna som förklarar allt

Husesynen 1840 värderade byggnaderna till 145 riksdaler 43 skilling, medan 161 riksdaler 34 skilling behövdes för att sätta nybygget i fullgott skick. Det kostade mer att reparera gården än vad husen var värda.

Kungens egen motivering är lika talande: gården låg nära lappgränsen uti en aflägsen ödemark, 5¼ mil från kyrkan och 11¼ mil från närmaste stad och lastageplats — så avsides att åborna hade svårt både att livnära sig och att hålla nybygget vid makt. Nybygget räknades bland de fattigaste i orten.

Det knyter ihop med lantmätarens omdöme 1816: ingen matjord, bara vit vattensand på högst en half alns djup, som gifver sällan någon säd, och en gård som knappt kunde underhålla en häst, en ko och några får. Trehörningen bar sig aldrig riktigt.

De 30 åren är förklarade. Bilagan nämner 30 års Skattefrihet som redan beviljad. Talet är 25 år från frihetsbrevet 1801 plus de 5 år kungabrevet 1837 gav. Ingen ytterligare förlängning saknas, och de femton nya åren ansluter utan glapp: 1837 års frihet löpte ut med 1841, och 1842 års räknas ifrån och med innewarande år.

Att läsa om

Resolutionens slutparti transkriberades som ”Blifwande [denna resolution] [wid] Häradsskrifwaren i orten [meddelad] … underrättade”. 1837 års resolution har på samma plats ”Blifwande Kronofogden, samt Härads skrifwaren i första fögderiet nu härom särskildt underrättade” — en fast kansliformel. 1842 års parti bör läsas om mot den formeln.

Handling 13 · 1862Ego- och husesyn — gården som den blev

20 augusti 1862 · sexton byggnader, tre tunnland åker, fem kor

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:80 (1862–)
Bild: 855–857
Datum: Trehörningen 20 augusti 1862
Förrättare: Kronolänsman J. O. Öhman
Biträdande: Extra nämndemännen Olof Forsberg i Degerfors och Carl Jonas Israelsson i Åtträsk
Ändamål: Underlag för ansökan om hemmanets omföring till skattenatur

Renskrift · ingressAlla:80 · bild 855

År 1862 den 20 Augusti, inställde sig undertecknad Krono Länsman å Kronohemmanet Trehörningen i Degerforss Socken, biträdd af ex- tra Nämndemannen Olof Forsberg i Degerfors och Carl Jonas Israelsson i Åtträsk, för att, till ödmjukaste följd af Konungens Befallnings- hafvandes förordnande uti Re- solution den 3:dje sistledne April, å berörde hemman förrätta be- hörig ego- och husesyn.

Renskrift · handlingarna som lades framAlla:80 · bild 855–856

S. D. Sedan åberopade förordnandet blifvit uppläst, fram- lemnade åboen Anders Gustaf Nathanaelsson åtskil- liga handlingar, hvaraf inhemtades, att detta hemman blifvit till anläggning beviljadt genom Utslag den 26te Mars 1801, utan att åboens årliga byggnads och odlingsskyldig- het derigenom blifvit bestämd; att för hemmanet åtnju- tits, såväl efter berörde Utslag, som Kongl. Maj:ts Nådi- ga skrifvelser den 14 April 1837 och 2 Augusti 1842, tillsam- mans 45 frihetsår; att åboen blifvit genom den förra Nå- diga Skrifvelsen ålagd en årlig byggnads och odlings- skyldighet af 16 Rd 32 sk banco och genom den sednare, som afser de sista 15 åren, 17 Rd 32 sk samma mynt årligen; Att hemmanet undergått afvittring och skattläggning, som genom Utslag den 9de September 1858 blifvit fast- ställd, dervid hemmanets skattetal blifvit bestämdt till 3/32 Mantal; att detsamma sedermera medelst Utslag den 31 December 1860 fått en tillökningsskatt af 1/32 Mantal tillagdt, för hvilken skatt åtnjutes 16 års frihetstid från och med innevarande år, och slutligen, att åboen Anders Gust[af] Nathanaelsson medelst Utslag den 19 November 185[5] erhållit ovilkorlig och klanderfri immission i hemm[anet]. Häruppå företogs besigtningen å hemmanets [bygg-] nader och odlingar i följande ordning.

Nederst på bild 855, under textblocket, står två fristående rader: än [?] Rd 75 öre Rmt. och Sökanden. De hör inte till löptexten.

Renskrift · ÅbyggnadAlla:80 · bild 856 · Rd riksmynt

Åbyggnad.
1:o	Ett Boningshus med näfvertak, 15½ alnar långt, 10 dito bredt och 6 alnar högt, bestående af Stuga, kammare och förstuga; alla rummen försvarligen inredda. Denna byggning i godt skick värderades till	250
2:o	En nyligen uppsatte flygelbyggnad med näfvertak, 16 alnar lång, 10 alnar bred och 6¼ alnar hög, är indelad i Bagarstuga, kammare och förstuga, hvaraf endast Bagarstugan är färdigt inredd, men de öfriga rummen endast försedda med golf.	250
3:o	Ladugårdsbyggningen, med näfvertak, uppsatt under sednare åren, 27 alnar lång, 10¼ alnar bred och 4¾ alnar hög, indelad i fähus, port och foderlada, är i fullt stånd och värd	180
4:o	En Byggning, bestående af Stall, Stallider, port och en större foderlada 18½ alnar lång, 8¾ alnar bred och 4 alnar hög under näfvertak	70
5:o	Ett derinvid uppsatt Svinhus i godt skick	6
	Transport	756
6:o	En gammal Torklada med näfvertak 12½ alnar lång, 10½ alnar bred och 4½ alnar hög	45
7:o	En Torklada alldeles ny med näfvertak, uppsatt med 8 knutar, 19 alnar i diameter och 8 alnar hög samt försedd med golf af handsågade tretums plankor, värderades till	200
8:o	En gårdsbod med näfvertak uppsatt på sednare åren, 7 alnar i fyrkant och 4½ alnar hög	36
9:o	En i godt skick varande Mjölkkällare	5
10:o	Ett vedlider jemväl i godt skick med näfvertak	15
11:o	En å gården befintlig vattenbrunn med [utrattad] timring	15. 50
12:o	En dito vid Ladugården	6
13:o	En Badstuga i försvarligt skick	12
14:o	Ett gammalt Bakhus	2
15:o	Å s.k. Fäbodholmen är ett Sommarfähus uppfördt	15
16:o	Ett nyligen uppfördt Sommarfähus vid gärden	30
	Summa	1137. 50

Handlingen är uppställd i kolumner och återges så. Radbrytningarna i beskrivningen är därför inte bevarade — de visar bara var skrivaren tog slut på plats — och avstavningarna är upplösta. Beloppskolumnen är avskuren i högerkanten på de utsnitt som lästs; de fem första posterna är rekonstruerade ur transportsumman 756 och delsumman 1137:50, som båda är läsbara — 250 + 250 + 180 + 70 + 6 ger 756, och hela raden summerar till 1137:50.

Renskrift · Åker, röjsel och ängarAlla:80 · bild 856–857

Åker.
Å detta hemman finnas uppodlade 3 Tunnland 6¾ kappland åker och [hafves] i [vältbestådt] skick, hvaraf
	2 Tunnland 2⅔ kappland i gårdsgärden af mindre stenbunden mark anses hafva i uppodling kostat 6 Rd kapplandet	400
	19⅓ kappland på Fäbodholmen af svårt stenbunden, 8 Rd per kappland	154. 67
	och 16¾ kappland å vestra åkerholmen likaledes af svårt stenbunden mark 8 Rd kapplandet	134
	Summa åker	688. 67
	Åkerrojdsel, Lador och hagar
	Verkställd rojdsel å åkergärdan anses hafva medtagit 30 dagsverken à 1 Rd 50 öre	45
	En åkerlada å Fäbodholmen värderades till	[?]
	och en dito på vestra holmen till	[?]
	Omkring gärdesgerdan finnas uppförde 131 famnar [lagd] gärdesgård à 12 öre	15. 72
	och på Fäbodholmen finnas 101 famnar efter samma värde	12. 12
	Ängesrojdsel och Lador
	På 16 st:n utängar är rojdsel verkställd med tillsammanräknade 172 dagsverken à 1 Rd 50 öre	258
	och på hela utängesmarken finnas 35 st:n hölador, hvaraf 2 st:n äro värde 2 Rd st:n	4
	1 st:n	[?]
	14 st:n à 4 Rd st:n	56
	6 st:n à 5 Rd st:n	30
	8 st:n à 6 Rd st:n	48
	1 st:n	[?]
	1 st:n	[?]
	⅓ del i en Qvarnbyggnad i Qvarnbäcken är värd	2[0]
	Summa Rd Rmt	[2342. 09]

Ladräkningen omfattar 33 av de 35 lador texten anger, så minst en rad ligger mellan de utsnitt som lästs. Ängesröjselns 258 följer av 172 dagsverken à 1:50; maskintolkningen läser i stället summan 255, vilket skulle kräva 170 dagsverken. Slutsumman är avskuren men ges i utslaget.

Renskrift · avkastning och utlåtandeAlla:80 · bild 857

På detta hemman, som är beläget 5 mil från Degerforss kyrka och 11 mil från Umeå Stad, bergas i medelmåttiga år 6 skrindor åkerhö, 12 skrindor halm och 50 skrindor utängeshö, hvarmed åboen vinterföder en häst, 5 kor, 3 ungnöt och 30 får och getter. Utsädet är 3 tunnor spannmål och 2 tunnor Potates. Åkermarken, som vid gården är mycket frostländig och mager, är [gödsel-] [girig] och bottenlös, synnerligen å gårdsgärdan och fordrar stort utsäde, för att lemna någon synnerlig afkastning, men ängarne, ehuru vidt kringspridda äro af någorlunda god beskaffenhet. Om åboskyldigheterna beräknas å detta hem- man för hela deß åtnjutna frihetstid till hvad Kongl. Maj:ts uti deß Nådiga skrifvelse den 2 Augusti 1842 föreskrifvit för de sista 15 åren eller 17 Rd 32 sk banco om året, så skulle för de 45 åtnjutna frihetsåren belöpa en summa af 1192 Rd 50 öre Rmt; och då åboen nu enligt före- stående beskrifning verkställt byggnader och odlingar för 2342 Rd 9 öre Rmt, så visar det sig att han i fullt mått fullgjort åboskyldigheterna icke allenast för den åtnjutna frihetstiden, utan äfven för den tid som sedan deß förflutit; hvarföre Synemännen våga öd- mjukast tillstyrka bifall till ansökningen om hem- manets omföring till skatte natur. Kostnaden för denna förrättning utgör 7 Rd 60 öre till undertecknad, 4 Rd 64 öre till Forsberg och 9 Rd 38 öre till Carl Jonas Israelsson. År och dag som ofvan På Synemännens vägnar J. O. Öhman

Beloppet 2342 Rd läser maskintolkningen med 11 öre, läsningen av bilden med 9 öre. Kontrollräkningen skiljer inte dem åt: de läsbara posterna ger 2315:01, och återstoden blir 27:08 respektive 27:10.

Två tal som verifierar sig själva

1192 Rd 50 öre går att räkna fram. 17 riksdaler 32 skilling banco är 17⅔ rdr; gånger 45 år blir 795 rdr banco. Summan anges i riksmynt, och 795 × 1½ ger exakt 1192,50. Kursen 1 banco = 1½ riksmynt är därmed bekräftad av dokumentet självt, inte antagen.

Åkerarealen kontrollerar sig likaså. Gårdsgärdet 2 tunnland 2⅔ kappland är 66⅔ kappland à 6 Rd = 400 jämnt. Västra åkerholmen 16¾ à 8 Rd = 134 jämnt. Fäbodholmens post 154:67 kräver 19⅓ kappland. De tre summerar till 102¾ kappland — exakt de 3 tunnland 6¾ kappland rubriken anger — och till 688:67. Fyra tal som stämmer samtidigt.

Vad gården var 1862

Sexton byggnader. Boningshus, en nyuppförd flygel med bagarstuga, ladugård, stall med foderlada, svinhus, två torklador — varav en helt ny åttkantig på 19 alnar i diameter med golv av handsågade tretumsplankor, värderad till 200 riksdaler och därmed gårdens näst dyraste byggnad. Därtill gårdsbod, mjölkkällare, vedlider, två brunnar, badstuga, bakstuga och två sommarfähus. Utanför gården 16 utängar, 35 hölador, 232 famnar gärdesgård och en tredjedel i kvarnbyggnaden i Kvarnbäcken.

	Häst	Kor	Övrigt
1816	1	1	några får
1832	1	2	—
1862	1	5	3 ungnöt, 30 får och getter

Holmarna — och namnet. 1816 tog lantmätaren upp Holmar i Fäbodträsket, Stenbundne — till upodl. Odugl. 1862 finns där 19⅓ kappland uppodlad åker, en åkerlada och ett sommarfähus, och på västra holmen ytterligare 16¾ kappland med egen lada. Båda beskrivs som svårt stenbunden och värderas till 8 Rd kapplandet mot gårdsgärdets 6 — dyrare att bryta, men gjort ändå. Det är den mark familjen sedan kallade Holmen, och som 1902 gick till Amalia och Efraim medan Ferdinand fick Oddn. Här ser man när den togs upp.

Jorden blev aldrig bättre. mycket frostländig och mager, bottenlös, fordrar stort utsäde för att lemna någon synnerlig afkastning. Det är samma omdöme som 1816 (sandmylla utan botten, frostländig, gifver sällan någon säd) och 1837 (bottenlös sandmylla i frostaktigt läge). Fyrtiosex år, tre förrättningsmän, samma dom. Det som förändrades var inte jorden utan arbetet som lades i den.

Handling 14 · 1862Utslag N:o 647 — omföring till skattenatur

8 december 1862 · huvudhemmanets 3/32 mantal lämnar kronan

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:80 (1862–)
Bild: 858
Ärendenummer: N:o 647
Datum: 8 december 1862, Landskontoret i Umeå
Skick: Koncept — överstrykningar och &c. &c. där formeln var självklar

Renskrift · rubrikAlla:80 · bild 855

N:o 647 Kongl. Maj:ts Bef:hde i Westerbottens Län Utslag uppå Anders Gustaf Nathanaelssons ansökning, att det af honom innehafvande kronotorpet Trehörningen i Degerfors Socken måtte till skattenatur omföras; I anledning hvaraf samt till följd af [Kongl.] [Maj:ts Bef:des] förordnande och resolution den 3:dje April innevarande år, Krono Läns- mannen J. O. Öhman med biträde af nämnd den 20:de sistförflutne Augusti förrättat ego- och husesyn å berörde kronolägenhet, hvarefter instrument hit in- kommit och deraf inhemtas, att bygg- nader och odlingar å detsamma verkställts för en [värdesumma] af tillsammans

Renskrift · beslutAlla:80 · bild 858

2342 Rd 9 öre; Gifvet å Landscontoret i Umeå den 8 December 1862. Kongl. Maj:ts Bef:hde har öfvervägt detta mål. Och som styrkt blifvit, att Sökanden under den 19 November 1855 hafvit erhållit lag- befästad åborätt till Kronotorpet Tre- hörningen, hvilket är mantalsatt genom Kongl. Bef:des Utslag den 9de September 1858 & fastställdt till Tretretiotvåendedels m:tl samt stadgad lösen för [Chartor] och Stomverks- [taxan] blifvit till Landtmäteriet [levererad]; Alltså och då de ifrågavarande byggnads och odlingsarbeten utgöra i full häfd med be- räkning af den [för ifrågavarande kronolägenhet] bestämde ~~fastställda~~ hvad Åboen ålagts verkställa under den åtnjutna frihetstiden, hvilken med år 1856 tilländagått, pröfvar Kongl. Maj:ts Bef:hde med stöd af [Kongl. Brefven] [?] skall ofvannämnde kronolägenhet Tretretiotvåendedels mantal Trehörnin- gen i Degerfors Socken, uti Kronans Jordebok och Räkenskaper &c. &c.; samma &c. År och dag som ofwan

I högermarginalen: angående afvittring och skattläggning af samma och lägenheter i Degerfors socken. Talet skrivs med bokstäver — Tretretiotvåendedels = 3/32 — vilket avgör den läsning som annars vilar på en punkt över bråkstrecket.

Handling 15 · 1862Utslag N:o 648 — tillökningsskatten

Samma dag, eget beslut, annan rättsgrund

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:80 (1862–)
Bild: 858–859
Ärendenummer: N:o 648 · marginal Lit. T. N:o 8
Datum: 8 december 1862, Landskontoret i Umeå

Renskrift · fullständigAlla:80 · bild 858–859

N:o 648 Lit. T. N:o 8 Kongl. Maj:ts Befallnde i Westerbottens Län Utslag uppå [åboen] Gustaf Nathanaelssons ansökning om Skattemannarätt till den tillökningsskatt Entretiotvåendedels mantal, som, genom Konungens Befallningshafde Utslag den 31 December 1860, blifvit åsatt Sökandens innehafvande kronotorp Trehörningen i Degerfors Socken samt derunder upptagne lägenheter; Gifvet å Landscontoret i Umeå den 8 December 1862. Som Konungens Befallningshafvande genom ofvanberörde Utslag, angående afvittring och skattläggning af åtskillige till anläggning å Kronans [Öfverloppsmarker] beviljade Ny- byggen och kronotorp inom Degerforss Socken, för ~~åtskillige~~ under Kronotorpet Trehörnin- gen upptagne lägenheter fastställt en till- ökningsskatt af Entretiotvåendedels mantal; Alltså och enär deßa lägenheter tillkommit utan [skyldighet åt deßamma särskildt belägg-] [ning], [pröfvar] Konungens Befallningshafvande med stöd af Kongl. Maj:ts till Deß och Ri- kets Kammar Collegium den 12 Februarii 1847 aflåtne Nådiga Bref, skäligt häri- genom bifalla omföring till Skattenatur af ifrågavarande under Sökandens efter [?] utgår denna dag egande kronotorp Tre- hörningen, [lydande] tillökningsskatt En- tretiotvåendedels mantal; hvarom &c. År och dag som ofwan

Nederst på uppslaget börjar ett tredje ärende, Lit. 36 N:o 649. Entretiotvåendedels = 1/32.

Två utslag, inte ett

Omföringen skedde i två separata beslut samma dag därför att de vilar på olika grund. N:o 647 tar huvudhemmanets 3/32 och motiveras med att åboskyldigheterna fullgjorts med marginal. N:o 648 tar tillökningsskattens 1/32, och motiveras helt annorlunda — de lägenheterna hade tillkommit utan att någon särskild byggnadsskyldighet lagts på dem, och omföringen sker med stöd av ett enda kungligt brev, 12 februari 1847.

Trehörningens skattetal blir därmed 3/32 + 1/32 = 4/32, alltså en åttondels mantal.

Slutpunkten. Den 8 december 1862 upphörde Trehörningen att vara kronans mark. Sextioett år efter att Anders Olofsson fick frihetsbrev på ett nybygge där det ännu 1816 inte fanns ett hus, satt hans dotterson på ett skattehemman om en åttondels mantal med sexton byggnader, tre tunnland åker och fem kor.

Grannärendet på samma uppslag

Utslaget närmast före vårt, på bild 853, gäller krononybygget Norrnäs i Bjurholms socken med Anders Gustaf Lundin och Michel Gabrielsson som sökande. Det rör inte Trehörningen, men det är samma ärendetyp och ger mallen: beslutsformeln där åberopar fem kungliga brev — 6 maj 1817, 10 februari 1834, 17 februari [?], 31 maj 1847 och 15 juni [1834] — och det är sannolikt dessa som döljer sig bakom [Kongl. Brefven] [?] i N:o 647. Norrnäs-utslaget är daterat samma dag, 8 december 1862.

Utanför serien · 1845Brännforsliden — ett annat nybygge

Jan-Petter och Anders Gustaf köper tillsammans · avhandling 8 oktober 1845

Detta gäller inte Trehörningen. Handlingen är med här därför att de två männen är desamma — den som lämnade gården 1835 och den som tog över den. Tio år senare köper de tillsammans halva ett helt annat krononybygge. Överlåtelsen 1835 var alltså ingen brytning.

Arkiv: Västerbottens läns landskontor (AC)
Volym: Alla:54 (1847–)
Sida: 501–502 · bild 537–538
Avhandling: Petisträsk 8 oktober 1845
Säljare: Anders Gustaf Andersson i Brännforsliden
Köpare: Johan Petter Johansson i Lossmen och Burträsk · Anders Gustaf Nathanaelsson i Trehörningen
Köpeskilling: 660 Rd:r riksgäldssedlar

Renskrift · sida 501Alla:54 · sida 501 · bild 537

uti hälften af Krono Nybygget Bränn- forsliden i Degerfors Socken, låto Johan Petter Johansson och Anders Gustaf Nathanaelsson, hit ingifwa en så lydande afhandling: »/ Till Bonden Johan Petter Johans- son i Burträsk och Lossmen och Krono Nybyggaren Anders Gustaf Nathanaelsson i Degerfors och Trehörningen [upplåter] och afstår jag stubb och besittningsrätten uti mitt innehafde, Krono Ny- bygge Brännforsliden kallad uti Degerfors Socken, med alla des tillhörande förmåner af hwad namn det wara må för en betingad afträdes summa Stor, Sex hundrade sextio /: 660 :/ Rd:r Rgs Sedlar[,] utom följande wilkor som är upgjort den 4de October 1843 emellan Säljaren och hans fader Anders Isaksson, warföre Summan är denne dag till fullo betalt och qviteras[,] som [answaras] för Byggnads och odlings skyldigheternas fullgörande, och tillåtes tillträdaren att hos Konungens höga befallnings- hafwande Söka immision och behörig Stadfästelse samt till nästa fardag tillträda Som härmed i wittnes närwaro försäkras af Degerfors och

Renskrift · sida 502Alla:54 · sida 502 · bild 538

Peträsk den 8 October 1845 Anders Gustaf Andersson i Bränn- forsliden Säljare bom Johan Petter Johansson i Loss- men och Burträsk bom samt Anders Gustaf Nathanaelsson köpare. Wittnen Anders Larsson bom och Pi- gan Anna Lisa [Pehrsdotter] i Petis- träsk «

bom är bomärke i stället för namnteckning. Säljaren och Jan-Petter tecknar med märke; Anders Gustaf Nathanaelsson står utan, vilket kan betyda att han skrev själv. Ortnamnet skrivs Peträsk i datumraden och Petisträsk i vittnesraden — talspråksformen är den som fortfarande används lokalt, så skrivaren var någon från trakten och inte en kanslist. Patronymet läses Pehrsdotter av maskintolkningen och Nilsdotter vid läsning av bilden; hon finns inte i trädet under någotdera namnet.

Vad som sker

De två svågrarna köper tillsammans halva krononybygget Brännforsliden för 660 riksdaler riksgäldssedlar. Avtalet skrivs i Petisträsk 8 oktober 1845; immissionen söks först två år senare, i det ärende vars huvuddel ligger på föregående sida i Alla:54. Samma dröjsmål som Anders Gustaf själv visade 1835–1839 — man satt på kontraktet och formaliserade när det passade.

Köpet är villkorat av ett undantag. Avhandlingen 4 oktober 1843 mellan säljaren och hans far Anders Isaksson står kvar och följer med egendomen — ett födoråd eller motsvarande förbehåll för den gamle, som köparna övertar.

Summan är stor. 660 rdr riksgäld motsvarar grovt 260 rdr banco, alltså mer än dubbelt Trehörningens hela värde vid ägosynen 1832. Titlarna bekräftar dessutom var de befann sig: Jan-Petter är Bonden i Burträsk och Lossmen — flytten till Lossmen är därmed belagd i myndighetshandling — och Anders Gustaf är Krono Nybyggaren i Degerfors och Trehörningen.

Brännforsliden var redan familjemark

Det står inte i handlingen, men följer av släktarkivet. Greta Johanna Johansdotter (1812–1868), I500544 — syster till Jan-Petter och till Juliana, alltså dotter till Johan Gustaf Andersson och Lovisa — var gift med Lars Larsson From (1800–1884) och dog i Brännforsliden. Deras barn föddes där från 1837 och framåt, långt före köpet 1845.

Det förklarar hälften af. Brännforsliden hade två hushåll: systerns familj From, och säljarens. När den andra halvan blev till salu köpte brodern och svågern in sig bredvid henne. Hypotesen bör prövas mot husförhörslängden — om From står på den ena halvan och Andersson/Isaksson på den andra är saken klar.

Två varningar

Anders Gustaf Andersson är inte Anders Gustaf Nathanaelsson. Säljare och köpare bär samma två förnamn i samma handling. Varken säljaren eller hans far Anders Isaksson finns i trädet.

Vittnet Anders Larsson kan vara en känd person. I500505, Anders »Anders Larsa« Eklund, född Larsson 1803, bosatt i Petisträsk, gift med Eva Stina Natanaelsdotter — som är Anders Gustaf Nathanaelssons syster. En svåger till köparen, boende på platsen där avtalet skrevs, är en stark kandidat, och han är dessutom Stigs anfader. Men namnet är vanligt och bomärket ger ingen handstil att jämföra med, så det stannar vid sannolikt.

Saknas. Utslagets rubrik och beslut ligger före det här utdraget, på sida 500, och fortsättningen efter sida 502. Där finns ärendenumret, datumet och själva immissionsbeslutet — och där bör det framgå om halvan delades mellan de två köparna eller innehades gemensamt.

PersonernaVilka de är i släktarkivet

Samtliga finns i trädet, med arkivets egna ID

Namn i handlingen	I arkivet	Roll
Johan Petter Johansson ”drängen”, senare ”Krono Hemmans-Åboen”	Johan Petter ”Jan-Petter” Johansson 1806–1871 · `I500541`	Åbo på Trehörningen från 1830. Son till Johan Gustaf Andersson och Lovisa Johansdotter.
Enkan Lovisa Johansdotter	Lovisa Johansdotter 1776–1856 · `I500539`	Änka efter Johan Gustaf Andersson (d. 1817). Åbo vid ägobytet 1823, överlåter 1830. Dog i Maltträsk, Lycksele.
Anders Gustaf Nathanaelsson ”Krono Nybyggaren”, ”åboen”	Anders Gustaf Nathanaelsson 1806–1871 · `I500444`	Född i Villvattnet. Gift 1838 med Juliana Johansdotter — Jan-Petters syster. Bonde på Trehörningen, söker frihetsår 1842.
— (nämns ej, men berörd)	Juliana Johansdotter 1815–1892 · `I500450`	Johan Gustafs yngsta dotter, två år när fadern dog. Gift 1838. Bodde på Trehörningen till sin död.

Namn i handlingen	I arkivet	Roll
Greta Johanna Johansdotter (nämns ej, men förklarar Brännforsliden)	Greta Johanna Johansdotter 1812–1868 · `I500544`	Syster till Jan-Petter och Juliana. Gift med Lars Larsson From, död i Brännforsliden; barnen födda där från 1837.

Personer i handlingarna som inte finns i trädet.
1832 — kronolänsman Adam Flumér, som förrättade synen, samt nämndemännen Eric Ericsson och Anders Johansson ifrån Degerfors by.
1845 — säljaren Anders Gustaf Andersson i Brännforsliden och hans far Anders Isaksson, samt vittnet Anna Lisa Pehrsdotter i Petisträsk. Vittnet Anders Larsson kan vara I500505, se avsnittet om Brännforsliden.
1862 — kronolänsman J. O. Öhman och extra nämndemännen Olof Forsberg i Degerfors och Carl Jonas Israelsson i Åtträsk.

Namnet Forsberg

Extra nämndeman vid synen 1862 heter Olof Forsberg i Degerfors. Namnet finns inte i trädet före 1843, då Odd-Ola föds på Trehörningen — och han bär det som vuxen. En namnbärande Forsberg som sitter i nämnden i Degerfors samma år Odd-Ola är nitton kan vara spåret till varifrån namnet kom in i familjen.

Att synemännen 1832 togs från Degerfors by och inte ur Petisträsk-kretsen är i sig logiskt — jävsfrågan är hela poängen när fiskerätten rör grannbyns intressen. Att jämföra med de tidigare handlingarna, där Johan Svensson Lindberg från Ekträsk återkommer som nämndeman 1809, 1816 och 1823.

Gården gick i en obruten kedja: Anders Olofsson (1801) → sönerna → Johan Gustaf Andersson (1816) → änkan Lovisa (1817–1830) → sonen Jan-Petter (1830) → svågern Anders Gustaf genom avhandling 5 oktober 1835, immission 1839. Aldrig ut ur släkten. Brytpunkten är alltså avtalet 1835, inte giftermålet 1838 som tidigare antagits.

OsäkerheterVad som inte är fastställt

Redovisas öppet så att nästa läsning kan börja rätt

Handling	Oläst eller osäkert
1830	Inledningsordet efter datumet — sannolikt Alldenstund, men de två följande orden är olösta.
1830	”så länge han lefwer” — verbet är gissat.
1832	Alnsiffran: 3000 enligt bilden, 2000 enligt maskintolkningen. Skillnaden är 1,8 km mot 1,2 km i sjöns utsträckning.
1832	Ordet efter ”ägo-områden” på rad 4 är oläst.
1832	[uplåten] — maskintolkningens läsning, sannolik men inte avgjord. Samma ord används i 1830 års utslag.
1832	[öfwerdrifna] mot ofwandrefna — maskinen ger det förra, och argumentet (intrånget är för stort för en avgift) talar för det. Öppet.
1832	Verbet i ”som af angränsande [tilfogas]” är inte säkert läst.
1832	Bäckens sträcka: ⅜ mil enligt maskintolkningen, ¾ eller ⅜ på bilden.
1832	De två fristående fragmenten under textblocket på sida 1705 — seende på tiden för och updamningen enligt maskinen. Vad de hör till är oklart.
1832	Signaturen på sida 1706: initial plus efternamn på -ée. Formen Flumér från bild 831 står sig men signaturen avgör inte saken.
1834	Ärendenumret är inte läst. Sidnumren 1702–1707 löper i egen serie, så numret bör stå överst på bild 831.
1834	Ordet efter ”för sitt hus och” — sannolikt en form på -ånd, inte behof. Oläst.
1834	Det understrukna ordet före ”Ort och dag, som ofwan”. Maskinen ger Ouvisning, vilket inte är en gångbar form.
1834	Maskintolkningen har ordet Emot efter avslutningsformeln på bild 832. Syns inte i de utsnitt som lästs — kan varken bekräftas eller avfärdas.
1837	Värdet på hus och odling: 110 Rd:r enligt maskintolkningen, 410 vid läsning av bilden. 110 stämmer bättre med 1840 års 145 Rd:r och med det som återstod att bygga. Bör avgöras.
1837	~~Byggnadsvillkoret 16 eller 160.~~ Avgjort: synen 1862 anger 16 Rd 32 sk banco enligt detta kungabrev. Maskintolkningen hade rätt.
1837	Mantalet: lästes 1/92 på bilden och 13/72 av maskinen; ingendera går ihop. Efter utslaget 1817 är 1/16 den ledande kandidaten — det var det gällande talet fram till 1858. Bör läsas om innan det skrivs in.
1837	Skattläggningens år. Datumet läses 15de eller 1sta November, och året dateras av ordet sistberörde år, som gav 1826. Utslaget 1817 visar att 1816 års skattläggning låg kvar under Kammarkollegiets prövning ända fram till avvittringen 1858 — och 1 november är just 1816 års förrättningsdatum. Ordet sistberörde bör därför läsas om; hänvisningen går sannolikt bakåt till 1816.
1837	Kammarkollegiets skrivelse: 28 eller 8 December 1836.
1837	Ordet efter ”Och, så” i resolutionen är oläst; emedan följer.
1837	Inledningsordet i resolutionen: Som enligt maskinen, Har vid läsning av bilden. Syntaxen talar för Som.
1837	[endast] eller redan erhållit 25 frihetsår i kungabrevet. endast passar retoriken bättre.
1837	Kontrasignaturen under Carl Johan: G. Dauchverdh enligt maskinen, G. Dauchwerdt vid läsning av bilden. Initialen före är oläst i båda.
1837	Bestyrkningsformeln: Enligheten med [?] originalet. Efternamnet Falkman eller Falckman; vidimeringens signatur oläst.
1801	~~Datumkonflikt mars/maj.~~ Avgjord: synen 1862 anger Utslag den 26te Mars 1801, i överensstämmelse med skattläggningen 1816. Kungabrevets 26 Maji är kansliets eget fel i avskriften.
1817	Beloppskolumnen i skattetabellen är i stort sett oläslig; endast slutsumman 1 daler 11 7/12 öre och första raden (24 kappland à 16 öre = 12) går fram.
1817	Lantmätarens eget mantalstal överst på bild 234 är oläst. Maskintolkningens 6/32 går inte ihop — 6/32 av 1400 tunnland vore 262 tunnland, inte 93:24.
1817	Avståndet till Petisträsk läses ⅓ mil; skattläggningen 1816 anger ¼ dels mil. Samma förrättning, olika tal.
1817	Kammarkollegiets skrivelse: 10 eller 13 Januarii 1808. Grundräntans skillingtal ([Sju] skillingar specie) är osäkert läst.
1817	Måttet En och en Fjerdedels [Carm] för de avlägsna ängarnas avkastning. Signaturen under beslutet, som slutar på något i stil med -midt.
1817 / 1837	Kornet. 1817 anger Sju Kappar korn som grundränta, kungabrevet 1837 4 Kappar korn i Krono Tionde. Grundränta och kronotionde var skilda pålagor, så talen behöver inte motsäga varandra — men det är inte fastställt.
1839	Ärendenumret N:o 55 — siffran är osäker.
1839	Slutformeln: [Deröfwer] [we]derbörande Krono Betjent … [noggrann] upsigt. Maskintolkningen ger ansvarig där bilden ger noggrann; ordet noggranna står två rader ovanför, så mönsterläsning kan ha spelat in.
1845	Patronymet på vittnet: Anna Lisa Pehrsdotter enligt maskintolkningen, Nilsdotter vid läsning av bilden.
1845	Verbet [upplåter] och afstår — maskinen ger upplåten, bilden upplåtes, och en överstrykning eller infogning finns på raden.
1845	Ordet efter qviteras: [answaras], med en avstruken stavelse vid radbrytningen.
1862	Beloppet 2342 Rd: 9 öre vid läsning av bilden, 11 öre enligt maskintolkningen. Kontrollräkningen skiljer dem inte åt — de läsbara posterna ger 2315:01, och återstoden blir 27:08 respektive 27:10. Beloppet står två gånger i handlingen.
1862	Ängesröjseln: 258 följer av 172 dagsverken à 1:50, medan maskinen läser summan 255, vilket kräver 170 dagsverken. Läsningarna är korrelerade och en är fel.
1862	Ladräkningen omfattar 33 av 35 lador — minst en rad ligger mellan de utsnitt som lästs. Kvarnandelen läses 20 eller 28.
1862	Beloppskolumnen i åbyggnadstabellen är avskuren; de fem första posterna är rekonstruerade ur transport- och delsumma.
1862	Ordet före erhållit lagbefästad åborätt läses hafvit. Immissionsårets sista siffra är skymd; 1855 följer av att skattetalet mantalsattes 1858.
1862	N:o 647 åberopar [Kongl. Brefven] [?] utan att de går att läsa. Grannärendet Norrnäs på bild 853 anger fem brev — se avsnittet om N:o 648.
1862	Marginalen på bild 855: Lit. D. eller Lit. T., samt raderna [?] Rd 75 öre Rmt och Sökanden under textblocket. Synens egna kostnader summerar till 21 Rd 62 öre, så de stämmer inte med den posten.
1842	Resolutionens slutparti om häradsskrivaren är delvis gissat — läs om mot 1837 års formel (kronofogden samt häradsskrivaren i första fögderiet).
1842	Bilagans mellanparti om åborna och skattefriheten har luckor.
1842	Bestyrkarens namn: E. A. F. Lindenstolpe — efternamnet osäkert.
1816 / 1837–1862	Avstånden. 1816: 6½ mil till kyrkan, 12 mil till Umeå. 1837: 11 mil till staden. 1842: 5¼ och 11¼. 1862: 5 och 11. De tre senare ligger tätt ihop — det är 1816 års tal som är avvikaren, sannolikt genom ändrad vägsträckning eller mätpraxis.
1837 / 1842	Väderstrecket. Kungabrevet 1837 säger obebodd fjell-tract nära lappmarks gränsen — i klartext, två gånger — vilket bekräftar läsningen lappgränsen i 1842 års brev. Men 1834 års utslag placerar nybygget nära Burträsk Sockens gräns, alltså i nordost. Det är inte en felläsning utan en formulering som återanvändes för att den tjänade sitt syfte. Petisträsk ligger inte i någon fjälltrakt.

Rättat

Slutmeningen i syneinstrumentet lästes först som att ingen talan kunde föras på kronans vägnar. Det var fel. Med maskintolkningens bjuda … någon Taxa framför sig stämmer bilden: meningen handlar om avgiften, inte om talerätten. Därmed ändras också tolkningen av anteckningen ”på Sökandens begäran” — den syftade i första hand till att slippa taxan, inte till att vinna själva rätten.

I 1837 års kungabrev lästes wattenlös sandmylla; rätt är bottenlös sandmylla, vilket dessutom är ordagrant skattläggningens sandmylla utan botten från 1816. Det brutna partiet ”på grund hwaraf … [?]männens [hörsammast]” är löst till ”fastän Synemännen försummat att uptaga och till wärde uppskatta”, vilket vänder innebörden: synemännen hade inte gjort sitt jobb. Formeln ”i händelse Åboen …” är löst till ”från frihets årens slut allt dittills … utgjort … men, i annat fall, från den tid han dermed uphört”, bekräftad av det parallella stället i kungabrevet.

Två slutsatser är dragna tillbaka. Antagandet att en förlängning av frihetsåren måste sökas omkring 1825–1827 var fel — nybygget gick helt enkelt i skatt 1826. Och skattläggningen som nämns i kungabrevet daterades först till november 1835; rätt läsning är sistberörde år, alltså november 1826.

Utslaget 1817 rättar dessutom fyra ord i den egna handlingen och ett antagande om 1837. med Landtmätaren är Andre Landtmätaren — en tjänstegrad, inte en preposition. ägogrund är ägorymd. förvandlad till Banco och Riksgälds är förvandlad till Penningar och Persedlar, vilket är hela förklaringen till kornet i slutstycket. Och dateringen av skattläggningen i kungabrevet 1837 till november 1826 är osannolik: 1 november är 1816 års förrättningsdatum, och den skattläggningen låg kvar under Kammarkollegiets prövning ända till 1858.

Fyra läsningar är dragna tillbaka efter senare handlingar. Rubriken till N:o 647 lästes först till skatteanmaning angöras; rätt är till skattenatur omföras, efter syneinstrumentets egna ord. [oqvalificerad] åborätt var en gissning som inte höll — det står lagbefästad åborätt, med lag- som avstavning i radslutet. Antagandet att Anders Gustaf fick gården i kraft av giftermålet 1838 faller på avhandlingen 5 oktober 1835. Och byggnadsvillkoret 1837 var 16, inte 160, riksdaler om året.

Vidare: efter Wåren rättat till efter Bäcken; anwisad till uplåten; nybyggets till nyssnämnde; sträcka till stöta. Gissningen hus och [gårds]behof är dragen tillbaka som för välfunnen.

Om metoden. För 1834 års handling och dess bilaga fanns ArkivDigitals maskinella texttolkning tillgänglig. Den var bättre på egennamn och på enskilda ordval — den löste Knipträsket, rättighet i stället för ensamrätt, ord ifrån ord, Länsmannen i stället för lantmätaren, af nu mera i det avbrutna citatet, efter Bäcken, uplåten, nyssnämnde, stöta — och framför allt bjuda … någon Taxa, som vände hela innebörden i syneinstrumentets slutmening. Läsningen av bilden var bättre på kansliformlerna: maskinen gav Måå för Umeå, Höfdinged inne för Höfdingedöme, Bökandens för Sökandens, gång skäligt för pröfwar jag skäligt (landshövdingen talar i första person), en ord ifrån oad för ord ifrån ord, För afrigt för För öfrigt, Gödde, mönt och Abborne för Gäddor, Mört och Abborre, Nord-ort för Nord-ost, Häggning för Islaggning, Hegerforss för Degerfors och Murträck för Burträsk. Läs alltid båda mot varandra.

Om metoden · när maskintolkningen är värd att ta fram. Mönstret har hållit genom hela serien. Maskinen är bättre på egennamn, mantalsbråk, belopp och långa sammansatta ord — den löste Knipträsket, 16 Rd 32 sk, lagbefästad, Kronofogden, första fögderiet, bottenlös sandmylla och Tretrettiotwåendedels. Läsningen av bilden är bättre på kansliformler, årtal och ortnamn — maskinen ger Måå för Umeå, 1662 för 1862, Murträck för Burträsk, illusion för immission. På koncept faller den hårt, och bild 858–859 är just koncept. Den har därtill ett värde som inte syns i själva texten: den fungerar som spärr mot välfunna gissningar — två gånger har den fått en läsning tillbakadragen som borde ha lämnats öppen.

Om metoden · 1837 års handlingar. Samma mönster upprepas, och maskintolkningen bar tyngre här än i fiskeärendet. Den löste bottenlös sandmylla (mot felläst wattenlös), fastän Synemännen försummat att uptaga och till wärde uppskatta, hela villkorsformeln från frihets årens slut allt dittills … men, i annat fall, från den tid han dermed uphört, Kronofogden och första fögderiet, i Länet, undgående af besittningsrättens förlust och ersättningsskyldighet, så ansågen I Eder ega anledning, wederbörandes förständigande samt sistberörde år, som flyttade skattläggningen från 1835 till 1826. Läsningen av bilden var bättre på årtal och namn: maskinen gav 1811 för 1841, 1821 för 1826, 1885 för 1825, Trekärningen för Trehörningen, Sanningens för Konungens och Bymännen för Synemännen. Där båda är osäkra — värdet 110/410, villkoret 16/160, mantalet 1/92 mot 13/72 — har inre konsistens fått avgöra riktningen, och osäkerheten står kvar i listan ovan.

Att leta vidareSpår som handlingarna öppnar

Vad	Var
Avhandlingen 22 juni 1830 — Lovisas överlåtelse till sonen	Bifogad i avskrift till N:o 536; bör finnas i landskontorets bilagor eller häradsrättens arkiv
Syn och husesyn 9 november 1840	Bifogad till 1842 års ärende; värderingssiffrorna kommer därifrån
Afhandlingen 5 oktober 1835 — Jan-Petters överlåtelse till Anders Gustaf	Ingen avskrift nämns som bilaga till N:o 55/1839, till skillnad från 1830 års ärende. Sök bland landskontorets inkomna handlingar, eller i häradsrättens arkiv om den lästes upp vid ting
Avvittringen och skattläggningen, fastställd 9 september 1858	Avgör om fiskerätten i Knipträsket bestod eller föll, eftersom 1834 års utslag villkorades av utbrytningen. Den viktigaste kvarvarande handlingen
Utslaget 19 november 1855 — lagbefästad åborätt för Anders Gustaf	Landskontorets resolutionsbok för 1855
Utslaget 31 december 1860 — tillökningsskatten 1/32 mantal	Gäller flera nybyggen och kronotorp i Degerfors socken samtidigt; resolutionsboken för 1860
Immissionsbeslutet för Brännforsliden	Alla:54, sida 500 och framåt från 502. Bör visa om halvan delades mellan köparna eller innehades gemensamt
Husförhörslängden för Brännforsliden	Prövar hypotesen att From-familjen satt på den ena halvan och Andersson/Isaksson på den andra
Lagfarterna 1902 — Holmen och Oddn, 1/6 mantal vardera	Går inte ihop med hemmanets 1/8 mantal om talen läses som mantal. Sjättedelarna avser rimligen andelar i hemmanet — bör kontrolleras i lagfartskällan
Jan-Petters ursprungliga ansökan om fisket	Citerad i syneinstrumentet 1832; originalet bör finnas bland landskontorets inkomna handlingar 1831–1832
Skattläggningen 15 november 1826	Satte gården till ca 1/92 mantal jämte 4 kappar korn i kronotionde. Den låg ännu 1836 och väntade på Kammarkollegiets prövning — fastställelsen bör finnas i kollegiets arkiv eller i landskontoret efter 1837
Ägosynen 19 juni 1832	Samma förrättning som fiskesynen. Innehåller värderingen av hus och odling, och bör alltså ge båda beskrivningarna i original
Syne- och husesynen 9 november 1840	Källan till 145 Rd 43 sk och 161 Rd 34 sk. Bifogad till 1842 års ärende
Landshövdingens hemställan om tjugo frihetsår	Avstyrktes av Kammarkollegium. Skrivelsen bör finnas bland länsstyrelsens utgående handlingar 1832–1836
Avvittringen av Trehörningen	Utbrytningen som fiskerätten 1834 villkorades av. Avgör om rätten bestod eller föll
Kammarkollegii kungörelse 29 februari 1808	Den författning 1830 års utslag vilar på
Kammarkollegiets prövning av 1816 års skattläggning	Landshövdingens utslag 1817 var preliminärt och gick vidare till kollegiet, där det ännu 1837 låg oavgjort. Kollegiets akt bör visa vad som hände under de fyrtio åren fram till avvittringen 1858
Kammarkollegii skrivelse 10 januari 1808	Den författning som bestämde att grundräntan för fjärde gradens åkerjord skulle utgå i korn

Fortsättningen efter 1862 finns i lagfartsböckerna: hemmansklyvningen 1902 med Holmen och Oddn, delningen mellan Efraims och Amalias söner 1922–1937, och Järvträsk N:o 1 där Siri föddes. Kartorna till akterna Y.37 och Y.47 återges i artikeln om Trehörningen.

Tillbaka till registret

Kollbergs släktarkiv · transkriberade handlingar 1809–1862 · uppdaterad juli 2026