Trehörningen
Krononybygget Trehörningen fick frihetsbrev 1801. När det skattlades 1816 fanns ännu ingen gårdsbyggnad — marken brukades från Petisträsk. Förste åbon som i handlingarna sitter i Trehörningen är Johan Petter Johansson (1830); senast 1832 stod hus där, och 1862 lämnade hemmanet kronan. Kartor, landskontorets handlingar, husförhör och bouppteckning visar hur Siri Eklund och Stig Kollberg båda har rötter här.
1. Grundandet · 1801–1816
Anders Olofsson kom från Lidsträsk men gifte sig med Christina Andersdotter, född i Petisträsk. Genom henne satt han på hemmanet Petisträsk 1. Den 26 mars 1801 fick han frihetsbrev på krononybygget Trehörningen — 25 skattefria år fram till 1825.
Ett krononybygge var statens sätt att kolonisera inlandet. Den som åtog sig att röja och bebygga obrukad kronomark fick frihetsår — skattebefrielse under en bestämd tid, här 25 år fram till 1825 — mot att lägenheten därefter skulle bära ordinär skatt. Marken förblev kronans tills den skattlades; nybyggaren var åbo (brukare), inte ägare i modern mening. Först med skattläggning och senare övergång till skattejord kunde hemmanet bli fullt privat.
Christina dog 1791. Anders gifte om sig 1792 med Sara Johansdotter (1747–1810), änka efter Sven Olofsson. Med sig i det äktenskapet hade Sara sonen Johan Svensson Lindberg (1783–1856). Han skulle senare bli nämndeman i bygden — och skriva under bouppteckningen efter Anders, skattläggningen 1816 och ägobytet 1823. Via Lindberg-grenen når samma man Stigs antavla.
Den första bolstaden lades öster om Trehörningstjärnen. Den dömdes snart oduglig: det fanns ingen brukbar åker där. Den 8 juli 1810 utsynade kronolänsman Burvall en ny bolstad och åkerlägenhet vid Petisträsk fäbodar (Fäbodträsket) — platsen på flygfotot och på 1816 års karta. Landshövdingen tilldömde nybygget lägenheterna i mars 1811. [1]
Anders dog den 12 juni 1809. Bouppteckningen den 9 oktober samma år visar ett litet men inte fattigt bo: silverknäspännen, tenn, en gammal bränvinspanna — och framför allt fiske. Håvar stod ute i Petisträsket, sjön Trehörningen, Trehörningstjärn, Långtjärn, Gotträsket och Björktjärn. Fiskredskapen värderades högre än allt tenn i huset. [1809] Sara dog den 1 mars 1810.
»Uppå detta Nybygge är ingen Gårds-Byggnad företagen ej eller af någon blifvit bebodt, utan de uptagne lägenheterne äro begagnade under Innehafvarenas Hemman i Petisträsk.«
— Skattläggning 1 november 1816 [2]
1816 fanns fortfarande ingen gårdsbyggnad på Trehörningen, och ingen bodde där. Marken brukades från Petisträsk. Lantmätaren bedömde att nybygget bara kunde föda en häst, en ko och några får.
Husförhören nyanserar bilden utan att motsäga den. Redan i Degerfors AI:1 skrivs Anders Olofsson och Sara Johansdotter vid Trehörningen — men det är skrivning i längden, inte bevis för hus på bolstaden. Skattläggningen är tydlig: nybygget var ännu obebott. Först under Jan-Petters åbotid (1830–1835) finns syn, husvärdering och födelser knutna till platsen. [hf]
Skattläggningen krävde inte att hus redan stod där — den taxerade lägenheterna. Bosättning och gårdsbyggnad var däremot själva poängen med frihetsbrev och nybygge. Utan dem förblev Trehörningen mer mark under Petisträsk än en egen gård.
Det slogs fast ännu skarpare den 17 juni 1817. Synemännen hade tillstyrkt fler frihetsår med hänvisning till nybyggets svaga beskaffenhet. Landshövdingeämbetet avslog: åborna — Olof Andersson och Johan Gustaf Andersson — hade under den gångna tiden inte fullgjort skyldigheterna i åbyggnad och odling. Åbyggnaden kallades nästan helt försummad. I stället för längre frihet kom ett föreläggande att komma ikapp med byggande och odling till visst årligt värde — och hot om att mista besittningsrätten om det inte skedde. [3]
Den 26 augusti 1817 fastställde landshövdingen skattetalet till 1/16 mantal (preliminärt, under Kammarkollegiets prövning). Grundräntan blev densamma som lantmätarens projekt 1816: 1 daler 11 7/12 öre silvermynt, att erläggas från 1826 i penningar och persedlar — i praktiken sju kappar korn, eftersom åkern var av sämsta grad.
Samma utslag räknade också med ett överskott på 6 tunnland 8 kappland som egentligen kunde återgått till kronoallmänningen. Landshövdingen lät det ligga kvar under nybygget — med hänvisning till att innehavarna, som också var byamän, tidigare avstått åkerjord när fäbodmarken 1811 dömts till Trehörningen. Formuleringen i motiveringen är delvis osäker i läsningen. Mellanhavandet byn–nybygget–kronan går igen: bolstadsflytten 1810–11, överskottet 1817, och ägobytet 1823. [4]
När husen kom upp går att avgränsa tydligare nu. Ägosynen den 19 juni 1832 värderade redan byggnader och odling (beloppet osäkert i läsningen). Den första dokumenterade födelsen vid hemmanet — Maria Lovisa Johansdotter 1833 — stämmer med det. Fönstret är alltså 1816–1832; exakt årtal saknas fortfarande.
Immission den 6 maj 1811 gick till bröderna Anders och Olof Andersson, söner till grundaren. Anders överlät snart sin rätt till Johan Gustaf Andersson från Granträsk, som dog i september 1817. Han hann aldrig se en gård på platsen. [5]
Renskrift · Bouppteckning efter Anders Olofsson 9 okt 1809
Om dokumenttypen
Bouppteckning blev obligatorisk genom 1734 års lag. Inom tre månader efter ett dödsfall skulle all kvarlåtenskap tecknas upp och värderas av två utsedda gode män, i närvaro av efterlevande. Änkan eller änklingen fick avlägga ed på att ingenting undanhållits. Handlingen lämnades sedan in till häradsrätten vid nästa ting — den skrevs i oktober 1809 men registrerades först i maj 1810.
Värdena anges i riksdaler banco: 1 riksdaler = 48 skilling, 1 skilling = 12 runstycken. Kolumnrubriken lyder »Banco — R:d / sk / r:st«.
Första sidan — ingress
(överst i marginalen) N:o 119. Ingifs å Umeå Tingslags Ting d. 10 Maji 1810.
År 1809 den 9de October:
Uppå Enkans Sara Johans Dotters anmodan företogo sig Undertecknade
att efter dess aflidne man Anders Olofsson
[i Petisträsk och Degerfors Socken — inskrivet ovanför raden]
som den 12te Junii med Döden afgått, Upteckna och värdera qvarlåtenskapen;
Och sedan Enkan blifvit åtvarnad, om angelägenheten af Ägendomens riktiga upgifvande,
angafs och inteknades den på följande sätt.
Silfver
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| 1 Bägare 5 lod a 16 [sk] | 1 | 32 |
| 1 d:o af 5 lods vigt a 16 d:o | 1 | 32 |
| 2:ne st. Skedar 5¾ lod a 16 [sk] | 1 | 44 |
| 2:ne st. D:o 6½ lod a 16 [sk] | 2 | 8 |
| 1 par knäspännen 1½ lod, med musslor | 32 | |
| Summa | 8 | 4 |
Tenn
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| 1 Drickeskanna 2½ mark a 12 [sk] | 30 | |
| 1 st. Tenskål med handhålle 1½ mark a 12 [sk] | 18 | |
| 1 st. Ljusstake ½ mark a 12 [sk] | 6 | |
| 1 st. Tenfat 6 mark a 12 [sk] | 1 | 24 |
| 1 d:o 3¾ mark | 42 | |
| 1 d:o 3 mark a 12 [sk] | 36 | |
| Summa | 4 | 12 |
Kopparkärl
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| 1 st. Gammal Bränvinspanna med tillbehörer | 4 | 24 |
| 1 st. Kittel 4 mark a 12 [sk] | 1 | 36 |
| 1 st. Såspanna | 12 | |
| Summa | 6 | 24 |
Järnredskap
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| 1 st. Lodbössa, qvarter lång, och ett Åhlbill [?] | 2 | |
| Transport | 18 | 40 |
Husgeråd (fortsättning)
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| En Målad kista med Beslag och lås | 1 | 24 |
| En D:o / En D:o / D:o En Mindre | 1 | 48 |
| 1 Span och en Spegel / 1 D:o | 1 | 40 |
| 1 st. Lin Skjorta [?] / 2:ne st. Blågarns [d:o] | 44 | |
| 1 st. Fyrkantigt Skrin | 6 | |
| 1 st. Flaska med 2:ne kannors rum / Dricksstop av trä | 6 | |
| En Gryta med 18 kannors rum / d:o 16 kannor / Panna / Stekpanna | 74 | |
| Koppar [?] och kar / Gl. Wäfreanstalt [vävstol] / Järnstör [?] | 12 | |
| Summa husgeråd | 16 | 40 |
Fiskredskap
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| En utnött Eka | 24 | |
| 23 st. Gl. Lagnar a 12 [sk] | 5 | 36 |
| 1 st. Not [?] | 32 | |
| En Håf här i Petisträsket | 20 | |
| En D:o i sjön Trehörningen | 20 | |
| En D:o uti Trehörningstjärn | 8 | |
| En D:o uti Långtjärn | 4 | |
| En D:o Gotträsket | 4 | |
| En D:o uti Björktjärn | 8 | |
| Summa | 8 | 12 |
Boskap
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| En Ko | 10 | |
| En D:o som Olof Andersson innehar | 10 | |
| En D:o 4:de års Ko-oxe som äfven Olof Andersson, min Styfson, innehar | 9 | |
| D:o en Qviga | 5 | |
| D:o en Qviga 1 år gammal, som den andra min Styfson Anders Andersson innehar | 5 | |
| D:o en Kalf hos Olof Andersson | 1 | 24 |
| 4:ra st. Getter a 1 R:d | 4 | |
| 4:ra st. Får a 1 R:d | 4 | |
| Modren Sara Johans Dotters Deel i Anders Anderssons Häst | 3 | 16 |
| D:o uti Olof Anderssons | 6 | 32 |
| 1 st. Kohud | 1 | 24 |
Contant och Fodringar
| R:d | sk | |
|---|---|---|
| Hos Sonen Joh: Lindberg enl. Skuldsedel | 20 | |
| Contant uti Sedlar | 3 | 3? |
| Uti Banco Specie mynt | 4 | 16 |
Ed och underskrifter
Att all Ägendom, som vid Dödstimman befants efter [min] Man rätteligen är upgifven, och ej något med viljandet dölgdt, styrkes under Eds Plikt med mitt namns undertecknande.
Sara Johans D:r i Petisträsk
Betyga: [P?] Håkansson · Olof Johansson i Kalfträsk
Ordförklaringar (urval)
Lod ≈ 13,3 g · Mark ≈ 213 g (16 lod) · Kanna ≈ 2,6 liter · Lagn nät · Not stort dragnät · Håf håv · Styfson styvson · Bränvinspanna husbehovsbränning · Blågarn grovt linnegarn av blånor.
Renskrift · Skattläggning Trehörningen 1 nov 1816 (Y.37)
Förordnande och närvarande
Åhr 1816 den 1sta November. Till vördsammast följe af Kongl. Maj:ts Respective Befallningshafvandes förordnande af den 15de Uppmaj: inställte sig undertecknad Landtmätare, å Krono Nybygget Trehörningen i Degerfors Socken, för att de der underlydande Ägor afhatta?, och till Skattläggning bereda; Hvarvid efter förutgången Laga kungörelse om Förrättningen sig församlade Nybyggets Innehafvande Bönderne Olof Andersson och Johan Gustaf Andersson ifrån Petisträsk, samt uppå kallelse Nämndemännen Johan Svensson Lindberg ifrån Ekträsk, och Anders Nilsson ifrån Åmsele, för att till biträde under Förrättningen vara närvarande. (Förrättare: Lantmätare Gabr. Håkansson.)
Efter det Förordnandet för Vederbörande upläst blifvit, framlämnade Åboerne efter gjord påminnelse de till detta Nybygge hörande Handlingar.
Handlingar som lagts fram
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes Frihets Bref af den 26te Martii 1801, med åtnjutande af 25 Frihets år hvilka till ända gå med år 1825. Immersions Utslag för Bönderne Anders och Olof Anderssöner i Petisträsk af den 6te Maji 1811, af hvilka Anders Andersson nu sedan sin rätt till ibemälde Nybygge uplåtit till den ofvannämnde Johan Gustaf Andersson, som dermed ingen Immission utsökt.
Bolstadens flytt
Tomt och Bohlstad för Nybygget Trehörningen är utsynt på Östra sidan om den så kallade Trehörnings tjern, men har sedan blifvit ansedt såsom Odugligt, emedan der icke fans brukbart Åkerland. Hvarföre genom Krono Länsman Burvall med behörig Nämnd tillföljd af Högvederbörligt Förordnande, blifvit utsynt den 8 Julii 1810 ny Bohlstad och Åkerlägenhet vid Petisträsk Fäbodar, hvilka lägenheter blifvit vid den år 1806 af framledne Commissions Landtmätaren Pehr Novander öfver Petisträsk By förrättade Afvittrings mätning under N:o 2 å Chartan såsom Åker upodlings land Byn beräknad; det oaktadt har Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uti utslag af den 14de Mars 1811 Nybygget desse utsynte lägenheter tilldömt.
Nybyggesstället beläget ¼ dels mil ifrån Petisträsk By samt 12 mil från Umeå Stad och Lastageplats och från Degerfors kyrka 6½ mil.
Baksidan — beskaffenhet
Uppå detta Nybygge är ingen Gårds-Byggnad företagen ej eller af någon blifvit bebodt, utan de uptagne lägenheterne äro begagnade under Innehafvarenas Hemman i Petisträsk. Åkerlägenheten är af then beskaffenhet svår att upodla och underhålla; emedan ingen botten finnes, utan vit vattensand på högst en half Alns djup, och gifver sällan någon säd.
Endast kan underhållas för det närvarande 1 Häst, 1 Ko-kreatur jemte några Får. Fisklägenheten gifves uti Fäbodträsket vid Bohlstan, hvarest fås Abborr, Gädda och Mört till Husbehof. Qvarnlägenheten gifves uti Qvarnbäcken ⅛ mil från Bohlstan tillhopa med Petisträsks Bys der hafvande Squalkqvarnar. Tjärutillgångar finnas ej. Medelmåttigt är Mulbetet. Humblegård är ännu ej anlagd. Skogstillgångar äro svaga.
Beskrifning — samtliga lägenheter
| N:o | Beskrifning | Åker | Äng | Skog | Myror |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Åker upodlad af Sandmylla utan botten; Vit och fin Vattensand under på en ½ alns djup, frostländig: 4de Graden | 2:2? | |||
| 2 | Skogväxt mark — som sedan Skogen blifver bortbräggen? och marken renfad? förmenes gifva någon Måsslefnad? | 13 | |||
| 3 | Åkerupodlingsland på Grönholmen, något Stenbundit och Skogväxt, dock mera frostfritt; men af lerjordmon, i 4 Graden | 1:10 | |||
| 4 | Skog på samma Holme | 9:29 | |||
| 5 | Holmar i Fäbodträsket, Stenbundne och Skogväxt till upodl. Odugl. | 10:1 | |||
| 6 | Äng vid Djupbäcken, gifver årligt vit Vattenstarr | 6:26 | |||
| 7 | D:o vid Lillbäcken af samma beskaffenhet som förr; ger de Slags årligen Vit-starr | 2:26 | |||
| 8 | Rödningsland öfverst Djupbäcken | 1:16 | |||
| 9 | Sjöfoder uti Bastuträsket | 4 | |||
| 10 | Holme uti Bastuträsket hvarå Petisträsk Byamän hafva någon Åker | 4:20? | |||
| 11 | Björkholmen, uti Fäbodträsket, synt under Äng, [till] Krono Nybygge — 2 Tunneland? | ||||
| 12 | Bäckäng, sedermera vitstarrgräs årligen | 1 | |||
| 13 | Nymyran, svagt myrgräs annan hvart år | 1:2 | |||
| 14 | Petviktjärn Ängel? d:o d:o | 9 | |||
| 15 | Ökvatt Ängel? | 1 | |||
| 16 | Vitstarrmyran, 2:ne Myrdrässjor? d:o | 3:12 | |||
| 17 | Ökvatts fjegan? | 1:4 | |||
| 18 | Innersta Trehörnings Tjern, starr och Sjöfoder | 8 | |||
| 19 | Trängsmora?, Myrdrässjå — Slags annan hvartannat | 12 | |||
| 20 | Brandkornmyra? d:o d:o jämte Sjöfoder | 1:8 | |||
| 21 | Skog på Holmarne uti Ormyran och Stormyran | 985:0? | |||
| 22 | Oduglig Myror d:o d:o | 475:24? | |||
| 23 | Bastu- och Fäbodträsket (Vatten) d:o d:o | ||||
| Summa | 2:— | 21:11 | 303:6 | 475:24 |
Summa (enligt project): Åker 2 tunnland · Äng och rödningsland 21:11 · Skog på Grönholmen och Timberholmen · tilldelas sammanlagt 93 tunnland 24 kappland.
Project till Skattläggningen
Af de uptagne 2 Tunl:d ½ Åker, beräknas till Skattläggning 24 kpl:d å 4de Graden som a 16 ör:d Tunl:d — gör 12 ör:d.
De återstående 1 T:d 8 kpl:d beräknat i brist på Ängs tillgångar under Höboklet i 1sta Classen, till en Parm a 8de ör:d — 8 d:o. ⅛ Parm i 2dra Classen a 6 öre — gör 1½. ³⁄₂₄ D:o i 3dje Classen a 5 d:o — 16 ¹¹⁄₂₄.
Husbehofs-Fiske a 1½ ör:d Tunl:d efter utslädet? gör för 24 kpl:d — 1 ⅛. Förmedelmåttigt Mulbete a 3 ör:d för hvart Tunl:d, gör för 24 kpl:d — 2 ¼. För Skog till Husbehof likaledes — 2 ¼. Summa 43 ⁷⁄₁₂ ör:d.
Enär 20 Daler på mantalet bör beräknas, belöper uppå ofvan befundne 43 ⁷⁄₁₂ ör:d i det närmaste ¹⁴⁄₁₉₂ Mantal eller 4½ dels Skjel Skatt; hvarföre efter 1400 Tunl:d på mantalet bör tilldelas 93 Tunl:d 24 kpl:d som beräknat af: Åker 2 Tunl:d · Äng och Rödningsland 21:11 · Skog på Grönholmen och Timberholmen 9:29 · Skogskläppar på Ormyran, inrom å Chartan mellan punkterne A B C (utstakningen upskjuten till Högvederbörlig Granskning) 60:16. Summa 93:24.
På Embetets Vägnar Gabr: Håkansson
Nämndemän: Johan Svensson Lindberg i Ekträsk, Anders Nilsson i Åmsele.
2. Ägobytet 1823 · Trehörningen stärks
Den 14 juni 1823 inställde sig lantmätaren i Petisträsk efter kungörelse och landshövdingens förordnande. Åborna Olof Andersson och änkan Lovisa Johansdotter — Johan Gustafs änka, som sex år efter makens död fortfarande drev hemmanets angelägenheter — ville få nya ängeslägenheter skattlagda under sina hemman.
Bakgrunden var mer än en vanlig skattläggning. Bonden Olof Zachrisson i Åmsele (1761–1840) hade ansökt om syn och skattläggning av ett tillämnat krononybygge vid Trehörningen. Det var det formella steget för att få laglig rätt till nybygge på kronans mark — vanligt i Västerbotten när inlandet koloniserades. Den som beviljades nybygget kunde räkna med frihetsår och sedan åborätt. Olof var redan nybyggare i Åmsele; en lyckad ansökan hade gett honom ett andra hemman.
Trehörningen var inte ledig mark. Den hade anlagts kring 1801 av Anders Olofsson och skattlagts 1816 under Petisträsk, men stod fortfarande utan gårdsbyggnad och utan fast bosättning — mer lägenheter under Petisträsk än en egen gård. En ansökan om just den platsen satte press på dem som redan hade anspråk där.
Olof var heller inte främmande för bygden. Hans hustru Carin Nilsdotter var syssling till åbon Olof Andersson — via Anders Larsson (1677–1741) i Petisträsk, farmors far till Carin och stamfar till stora delar av det nät som brukade Trehörningen. Grundarens hustru Christina Andersdotter var Carins fars kusin. En andra brygga går via Olofs halvsyster Katarina Zackrisdotter: hennes dotter Maria Christina Mårtensdotter gifte sig med Nathanael »Stor-Nattus« Nilsson, systerson till grundaren och kusin till åbon Olof Andersson.
Åborna — Olof Andersson och änkan Lovisa Johansdotter — erbjöd då ett markbyte. De avstod två avlägsna slåttermyror, Mård Myran och Sönk Myran (omkring ¾ mil från byn), till kronan. Myrarna hade legat under Petisträsk-hemmanen men var besvärliga att bruka på det avståndet. I utbyte begärde de närmare mark på kronoallmänningen — Villmyrorna vid Godträsket, knappt ⅜ mil från byn — som dittills inte varit skattlagd under något enskilt hemman.
Flödet efter bytet är rakt: Villmyrorna skattläggs under Petisträsk och blir åbornas närmare ängar. Mård och Sönk går till kronan och knyts till Trehörningens krononybygge — de ligger geografiskt bättre för nybygget än för byn. Uppskattningsvärdet var i praktiken jämnt (cirka 5,7 hektar bort, 5,4 hektar till). Trehörningen fick ängsmark som passade läget, åborna kortare väg till sina ängar, kronan ett tydligare och starkare nybygge. [6]
Bytet gick igenom därför att det var skrivet just så — som stärkande av Trehörningens nybygge, med jämnt värde och åbornas eget initiativ. Nämndemännen Johan Svensson Lindberg från Ekträsk och Johan Nathanaelsson från Buberget godkände förrättningen (mätning till den 21 juni, avslut den 25:e). Lindberg undertecknade för tredje gången i samma dokumentserie (1809, 1816, 1823). Vad som inte syns är att Olof Zachrisson skulle ha fått åborätt där. Han dyker inte upp som bosatt vid Trehörningen; när första barnet föds där 1833 tillhör det Johan Gustaf-grenen.
På dagens karta stämmer läge och namn för de bortbytta myrarna med Morrmyran och Synkmyran väster om Petisträsk. Vederlaget — Willmyrorne — motsvarar Villmyrorna öster om Stor-Godträsket, där namnfamiljen finns kvar.
Renskrift · Ägobyte Petisträsk 1823 (Y.47)
Förrättningsberättelsen (vänsterspalten)
År 1823 den 14de Junii inställde sig undertecknad Lieutnant och Extra Landtmätare uti Pettisträsk By och Degerfors Socken, efter förut skedd Laga Kungörelse, för att i anledning af Kongl. Maj:ts Höga Befallningshafvandes förordnande af den 31 October sistledit år, affatta och till Skattläggning bereda åtskillige Ängeslägenheter, dem Åboerne Olof Andersson och Enkan Lovisa Johansdotter i berörde By anhållit få, emot särskild Skatt, sina Hemman underlagde. Inställande sig härvid, utom förenämnde Åboer, Nämndemännen Johan Lindberg ifrån Ekträsk och Nathanael Nathanaelsson ifrån Buberget [?], att såsom opartiske vid förrättningen biträda.
S. D. Sedan det till denna Förrättning meddelte Förordnande för vederbörande blifvit uppläst, tillkännagafs af Åboarne, att som Bonden Olof Zachrisson i Åmsele ansökt och erhållit Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes tillstånd till Syn och Skattläggning af ett tillämnadt Krono Nybygge vid och omkring Trehörningen, ville de till detta Nybygges underskott afstå 2:ne af dem, på ¾ dels mil från byn liggande, till innemälde Pettisträsk ägande Skatte Ängar, Mård Myran och Sönk Myran kallade — emot det att de erhöllo fullt Vederlag uti nyskattad äng af de dem närmare belägne och till ny Skatt begärde Odlingslägenheter, i sammanhang med förut ägande Skatte ägor.
Den 16de börjades Mätningarne, som med uppehåll för otjenlig väderlek påstod till och med den 21:sta. Den 25te sammanträdde vederbörande efter skedd uträkning. Förrättningsmännen tillstyrkte bytet. Mård- och Sönkmyran afträddes till Kongl. Maj:t och Kronan emot det vederlag Beskrifningen närmare utreder; endast de öfverblefne Ny-Intagorne äro till Skatt beräknade. Fem års frihet från den nya skatten tillstyrktes med hänsyn till jordmånen.
På Embetets wägnar: M. Wrahmarck [?]
Johan Svensson Lindberg ifrån Ekträsk ·
Johan Nathanaelsson ifrån Buberget [?]
Ägobyteslängden (högerspalten)
Kongl. Maj:t och Kronan mottog:
- Litt. A · Mård Myran — belägen ¾ mil ifrån Pettisträsk. Äng, 3:dje classen. Refning 6:30 · uppskattning 4:4 (ca 3,4 ha).
- Litt. B · Sönk Myran — frostländ, bergas endast hvart annat år. 3:dje classen. Refning 4:20 · uppskattning 2:7 (ca 2,3 ha).
Pettisträsk hemman mottog:
- Litt. C · Små Willmyrorne — knappast ⅜ mil ifrån Petisträsk, på Krono Allmänningen. Refning 1:16 · uppskattning 0:15 (ca 0,7 ha).
- Litt. D · Inre Willmyran med 13 kappland rödningsland (6 dagsverken anslagna). Refning 5:7 · uppskattning 3:6 (ca 2,6 ha).
- Litt. E · Inre Skarpmyran — naturlig höslog. Refning 4:6 · uppskattning 2:12 (ca 2,1 ha).
Summa uppskattning: kronan 6:11 · byn 6:1. Aritmetiken i byns poster stämmer exakt. Bytet balanserade i värde; byn fick närmare och mer sammanhängande mark, kronan fick myrar närmare det tillämnade nybygget vid Trehörningen.
Myrnamnen
Handlingens littera A och B läses Mård Myran och Sönk Myran. Avståndet anges till omkring ¾ mil (ca 8 km). På dagens karta stämmer läge och namn med Morrmyran (8,3 km) och Synkmyran (7,2 km) väster om Petisträsk. Vederlaget Willmyrorne motsvarar Villmyrorna vid Godträsket (ca 3,5 km), där namnfamiljen Lill-/Gamm-Villmyran finns kvar. Identifieringen av Mård- och Sönkmyran är sannolik men saknar belagd namnform mellan 1823 och 1930-talets ortnamnsuppteckningar.
Koppling till Trehörningen
Mittenspaltens slutnot: Trehörningen, under Petisträsk hörande krononybygge, är lagdt å Krono Allmänningen med dess utbrutne skogsområde. Kartan ritar uttryckligen in »Nybygget Trehörningens Skog« skilt från byns inägor. Formellt eget nybygge — i praktiken fortfarande beroende av Petisträsks åbor och mark.
3. Åboerna · från Lovisa till Odd-Ola
Efter Johan Gustaf Anderssons död 1817 innehade änkan Lovisa Johansdotter sin halv av nybygget, medan Olof Andersson hade den andra — fortfarande som lägenheter under Petisträsk. Den 22 juni 1830 sålde båda sina halvor till Lovisas son Johan Petter »n' Jan-Petter« Johansson. Den 29 november samma år fick han immission. I utslaget kallas han drängen Johan Petter Johansson i Trehörningen — den förste som i landskontorets språk sitter på nybygget som egen åbo. [5]
Under hans tid finns de tidigaste beläggen för att någon faktiskt bodde på platsen. Ägosynen den 19 juni 1832 värderade redan byggnader och odling (beloppet osäkert i läsningen). 1833 föddes Maria Lovisa där — modern var Anna Margareta Andersdotter — och 1835 Johan Anton. Det är de äldsta födelserna med Trehörningen som plats. Jan-Petter sökte också fiskerätt i Knipträsket (syn 1832, utslag 1834) — utöver husbehovsfisket i Fäbodträsket från 1816. Fisket löper som en tråd genom de tidiga handlingarna: bouppteckningen 1809 värderade håvar i sex namngivna vatten högre än allt tenn i huset; skattläggningen 1816 band rätten till Fäbodträsket och husbehov; synen 1832 och utslaget 1834 öppnade Knipträsket under villkor. [1832] [1834] Det säger mer om hur familjen levde av trakten än många skattesiffror.
Den 5 oktober 1835 överlät Jan-Petter nybygget genom afhandling till Anders Gustaf Nathanaelsson — tre år före giftermålet, inte i kraft av det. Anders Gustaf var son till Natanael Andersson och Eva Andersdotter (grundarens dotter). Han hade kommit som dräng till Petisträsk hos morbrodern Olof Andersson. Den 30 december 1838 gifte han sig med kusinen Juliana Johansdotter — Jan-Petters syster, Johan Gustafs dotter. Immissionen som åbo kom den 26 januari 1839, fyra veckor efter bröllopet. [7]
Kansliet hann inte alltid med verkligheten. I juni 1837 beviljades fortfarande fem frihetsår i Jan-Petters namn som åbo i Trehörningen, fast han avträtt nybygget redan i oktober 1835 — beslutet avgjorde en ansökan från 1832. I praktiken kom åren 1837–1841 Anders Gustaf till godo. Husförhören för AI:5a (1843–1847) skriver sedan Nathanaelsson och Juliana uttryckligen på Trehörningen; Odd-Ola föds där 1843. [hf]
Jan-Petter lämnade gården efter överlåtelsen 1835 och bodde sedan i Lossmen. Via sonen Gustaf Adolf Pihlgren, Maria Karolina Pihlgren och Svea Salomonsson når den grenen Siri. Juliana bar Trehörningen-spåret vidare; brodern Lossmen-spåret. Båda når samma barnbarnsbarn.
Tre syskon från Granträsk — barn till Anders Andersson (1744–1828) och Maria Nilsdotter — knyter ihop hela den här delen av historien. Natanael gifte sig med Eva Andersdotter (grundarens dotter); Johan Gustaf tog över Trehörningen 1816; Magdalena Andersdotter gifte sig med Olof Andersson (grundarens son) i Petisträsk. Johan Gustaf och hustrun Lovisa Johansdotter var själva sysslingar: hans farmor Anna Mårtensdotter och hennes morfar Nils Mårtensson var syskon, barn till Mårten Nilsson och Malin i Kalvträsk. De delar dessutom Anders Olofsson Orre Lustig i tredje led — dubbla sysslingar, samma stock. Anders Gustaf stod mitt i nätet: morfars nybygge, farbrors gård, kusin som maka. Det är samma syskonskara som gör att både Siri och Stig senare går tillbaka till Petisträsk–Trehörningen-kretsen.
Deras son Odd-Ola föddes på Trehörningen 1843. Gården stannade i den linjen.
Överlåtelsen 1835 var ingen brytning mellan svågrarna. Tio år senare, den 8 oktober 1845, köpte Jan-Petter och Anders Gustaf tillsammans halva krononybygget Brännforsliden för 660 riksdaler. Säljaren och Jan-Petter tecknade med bomärke; Anders Gustaf skrev sitt namn. Handlingen gäller ett annat nybygge, men den visar att de fortsatte som kompanjoner — och att skrivkunnigheten skiljde grannarna åt, i samma dokument. [handling]
4. Gården genom generationerna · 1843–1899
När Odd-Ola föddes 1843 stod familjen uttryckligen på Trehörningen i husförhörslängden. AI:5a (1843–1847) skriver Anders Gustaf Nathanaelsson och Juliana på nybygget — flytten från Petisträsk hade skett omkring det året. Genom 1850- och 1860-talen växer barnaskaran: Olof Anton (Odd-Ola), Eva Eufrosina, Johan August, Carl Fredrik och Maria Lovisa. Gården var ett hushåll, inte bara en kärnfamilj. Drängar och pigor återkommer i längderna under hela perioden. [hf 1843] [hf 1848]
Den 12 mars 1871 dog Anders Gustaf. Juliana blev kvar som änka hos sonen. Odd-Ola hade gift sig året innan med Katarina Sofia Johansdotter från Burträsk. Deras barn Sofia Ulrika (1871), Anna Amalia (1873), Olof Ferdinand (1877) och Ellen Maria (1881) föddes på gården. Odd-Ola bar namnet Forsberg; bröderna Johan August och Carl Fredrik tog Lundgren. I församlingsboken AI:10b (1877–1889) står änkan Juliana fortfarande i hushållet — hon levde hos sonen till 1892. [hf 1866] [hf 1877]
Samma uppslag i AI:11b (1890–1899) visar något som lagfarterna 1902 annars döljer. Dottern Anna Amalia och maken Efraim Eklund bodde redan på Trehörningen med sönerna Seth Efraim (1895) och Olof Henning (1897). Sjätte generationen fanns på gården innan köpeavtalen skrevs. Lagfarten formaliserade en delning familjen redan levde i — den var inte starten för Holmen-grenen på platsen. På samma volym, nästa sida, står Johan August som arbetare på Trehörningen. [hf 1890] [hf s.195]
På Petisträsk satt under samma decennier Olof Andersson som förgångsman till sin död 1858, och Magdalena som förgångsänka därefter. Det är ålderdomsförsörjningen på 1800-talets landsbygd, synlig i samma längder som dokumenterar Trehörningens generationer.
5. Från skatt till skattejord · 1826–1862
Frihetsbrevets 25 år löpte ut 1825. Redan 1817 hade synemännen föreslagit fler frihetsår; ämbetet avslog med hänvisning till eftersläpning i byggande och odling. Från 1826 till 1836 bar nybygget ordinär skatt — någon förlängning på 1820-talet blev det inte. Först 1837 beviljades fem nya frihetsår (kungabrev 14 april, resolution 5 juni), och 1842 ytterligare femton (kungabrev 2 augusti, resolution 20 december). [1842] [kungabrev] Synen 1862 räknar samman 45 frihetsår och konstaterar att friheten tilländagått med år 1856. [8]
De fem åren 1837 sökte Jan-Petter redan i februari 1832 — svaret kom i juni 1837, när han lämnat gården sedan tjugo månader. Frihetsåren kom Anders Gustaf till godo men beviljades i Jan-Petters namn: kansliets tempo hade inte hunnit ikapp överlåtelsen. [1837] [kungabrev]
Skattetalet hade börjat på 1/16 mantal 1817 — men bara preliminärt, under Kammarkollegiets prövning. Ännu 1837 låg ärendet oavgjort. Först vid avvittringen 1858 sattes talet till 3/32; 1860 tillkom 1/32 i tillökningsskatt. Den 8 december 1862 fördes båda talen över till skattenatur: hemmanet lämnade kronan och blev skattejord — formellt 1/8 mantal kronoskatte, samma beteckning som lagfartsboken bär 1902. [647] [648]
Samma långa tråd gäller utbrytningen av nybyggets ägor från kronoallmänningen. Redan 1817 var det ett av förrättningens syften; fiskerätten i Knipträsket 1834 villkorades av att utbrytningen skedde; 1858 genomfördes den.
Ego- och husesynen den 20 augusti 1862 beskriver gården sådan den då var: boningshus med stuga, kammare och förstuga under nävertak; en nyligen uppsatt flygel med bagarstuga; ladugård, stall, lador, badstuga och mer — sammanlagt sexton byggnader, omkring tre tunnland åker, fem kor. Bland byggnaderna fanns en torklada alldeles ny — åttkantig, nitton alnar i diameter, uppsatt med åtta knutar, golv av handsågade tretumsplankor — värderad till 200 riksdaler och därmed gårdens näst dyraste huskropp. (Den står kvar i gott skick.) Skyldigheten att bygga och odla hade legat på drygt 1 190 riksdaler; synen visade att åbon byggt för omkring 2 340 — nästan dubbelt. Det är den poängen som gjorde omföringen begriplig: gården var bebyggd utöver kravet. [8]
Jorden själv hade inte blivit bättre. 1816: sandmylla utan botten, frostländig, sällan någon säd. 1837: bottenlös sandmylla. 1862: mycket frostländig och mager. Det som förändrats på fyrtiofem år var arbetet, inte marken.
Fullständiga renskrifter av alla handlingar 1809–1862 finns i Handlingar om Trehörningen; fortsättningen efter 1862 i Lagfartsböckerna. Hushållen på gården och i Petisträsk — generation för generation — i husförhören.
6. Holmen & Oddn
I skattläggningen 1816 tas Grönholmen upp som åkeruppodlingsland — något mindre frostlänt än huvudåkern. Synen 1862 visar uppodlad åker på Fäbodholmen och västra åkerholmen, med lada och sommarfähus — samma läge som familjen senare kallat Holmen. Namnen skiftar i källorna (Grönholmen, Fäbodholmen, västra åkerholmen); platsen är den.
Odd-Ola (1843–1915) blev kvar på gården hela livet. Brodern Johan August Lundgren (f. 1851) lämnade Odd-Olas hushåll under 1870-talet — han saknas där i AI:10b — men inte platsen. I AI:11b (1890-talet) står han åter på Trehörningen som arbetare, med hustrun Martha Lovisa och dottern Jenny Amalia. Både han och brodern Carl Fredrik tog namnet Lundgren.
Hemmanet stod då som Trehörningen N:o 1 — 1/8 mantal kronoskatte i Degerfors socken (lagfartsboken, forts. från band 2 blad 77) — samma 1/8 som omföringen 1862 gett. Genom laga skifte delades det i lotter; 1902 lagfors två av dem.
Men lagfarten var inte starten. Redan i församlingsboken AI:11b (1890–1899) står Amalia och Efraim på Trehörningen med sönerna Seth (1895) och Olof Henning (1897). Holmen-hushållet levde på gården innan köpeavtalen skrevs. [hf]
Via köpeavtal den 20 februari 1902 fick Efraim Eklund och hustrun Anna Amalia Forsberg lagfart på 1/16 mantal — det som i familjen kallats Holmen. Genom köpeavtal samma dag fick Amalias bror Ferdinand Forsberg lagfart på lika stor andel — Oddn. Lagfarterna beviljades senare under våren 1902. Fångesman i båda fallen var Odd-Ola, som enligt lagfartsboken fått uppbud å 1/8 mantal den 1 februari 1870 (N:o 1) — alltså medan fadern Anders Gustaf ännu levde. Ett arvskifte 1894 kan vara en senare, skild händelse.
Laga skifte delade hemmanet i tre littera. Efraim och Amalia fick två av dem (tillsammans 1/16), som senare gick vidare till sönerna som 1/32 + 1/32; Ferdinand fick den återstående lotten (1/16). 1/32 + 1/32 + 1/16 = 1/8.
Den 19 december 1904 gifte sig Ferdinand med Anna Karolina Eklund från Petisträsk — syster till Helena Eklunds mor Maria Charlotta. Deras barn föddes i Trehörningen: Einar Olaus (1905), Märta Sofia (1907), Maria Johanna (1909), Linus Ferdinand (1911) och Gustaf Adolf (1915). Tre år senare, den 29 januari 1907, gifte sig Annas bror August Eklund med Jenny Amalia Lundgren — dotter till Johan August, som då fortfarande bodde på Trehörningen. Samma syskonskara från Petisträsk (Olof Anton Eklunds barn) gifte alltså in sig både i Odd-Olas linje och i Lundgren-grenen på samma hemman.
Siri Eklund är född i Järvträsk; modern Svea Salomonsson kom från Lossmen. Bandet till Holmen går via farföräldrarna Amalia och Efraim.
7. Petisträsk-Eklundarna · Stigs sida
Eva Stina Natanaelsdotter (1808–1868) var dotter till Natanael och Eva Andersdotter — alltså syster till Anders Gustaf som tog över Trehörningen. Hon gifte sig med Anders »Anders Larsa« Eklund (född Larsson) och bosatte sig i Petisträsk. Deras två söner blev stamfäder till var sin gren som senare gifte ihop sig igen.
Den äldre sonen, Karl Anders »Steinis-Karl« Eklund (1835–1917), fick sonen Reinhold »Brönch-Reinhold« Eklund (1874–1935). Den yngre sonen, Olof Anton Andersson Eklund (1839–1914), fick dottern Maria Charlotta Eklund (1872–1957). Reinhold och Maria Charlotta — kusiner — gifte sig med varandra. Deras dotter Helena Eklund är Stigs mor.
Olof Anton gifte sig med Magdalena Lovisa Lindberg (1848–1909) från Ekträsk. Hon var sondotter till nämndemannen Johan Svensson Lindberg — mannen som undertecknade bouppteckningen 1809, skattläggningen 1816 och ägobytet 1823. Samma hand som bevittnade Trehörningens tidiga handlingar sitter alltså i Stigs antavla.
Bland Olof Antons och Magdalena Lovisas barn fanns också Anna Karolina Eklund, som 1904 gifte sig med Ferdinand Forsberg på Oddn, och August Eklund, som 1907 gifte sig med Jenny Amalia Lundgren — dotter till Odd-Olas bror Johan August Lundgren. Petisträsk-syskonen band därmed ihop både Holmen/Oddn-grenen och Lundgren-grenen — som fortfarande satt på Trehörningen.
8. Hur grenarna hänger ihop
Både Siri Eklund och Stig Kollberg går tillbaka till Eva Andersdotter — grundarens dotter som gifte sig till Granträsk. Därifrån skiljer sig vägarna.
Siris väg via gården: Eva → Anders Gustaf → Odd-Ola → Amalia Forsberg → Seth Eklund → Siri. Det är Trehörningen- och Holmen-linjen — köparen 1835.
Siris väg via Lossmen: Johan Gustaf → Johan Petter → Gustaf Adolf Pihlgren → Maria Karolina Pihlgren → Svea Salomonsson → Siri. Svea kom från Lossmen; Siri är född i Järvträsk — säljarens linje.
Far och mor möts alltså i samma syskonskara: Johan Gustaf Andersson och Lovisa Johansdotter genom två av deras barn (Juliana respektive Jan-Petter). Seth och Svea var bryllingar. Gården som lämnade Jan-Petters hand 1835 kom nittiofem år senare tillbaka in i samma äktenskap.
Stigs väg: Eva → Eva Stina → (Karl Anders respektive Olof Anton) → kusinerna Reinhold »Brönch-Reinhold« Eklund och Maria Charlotta Eklund → Helena Eklund → Stig. Dessutom Lindberg-grenen via Maria Charlottas mor Magdalena Lovisa, sondotter till nämndemannen som undertecknade de tidiga handlingarna.
Därtill de två giftermålen 1904 och 1907, där Petisträsk-syskon (barn till Olof Anton) gifte in sig både hos Odd-Olas barn på Trehörningen och hos brodern Johan August, som då bodde kvar på Trehörningen som arbetare. Byarna var små; samma familjer möttes om och om igen.
9. Tidslinje
Källor
- Handling 2 · 1811 — Marken läggs till — nio ängeslägenheter mot tillökningsskatt
- Handling 3 · 1816 — Skattläggning av Trehörningen
- Handling 4 · 1817 — Frihetsår tillstyrks men nekas — försummelsen som skäl
- Handling 5 · 1817 — Skattetalet bestäms — en sextondels mantal
- Handling 7 · 1830 — Nybygget samlas i en hand
- Handling 6 · 1823 — Ägobyte Petisträsk ↔ kronan
- Handling 12 · 1839 — Gården byter åbo — svågern tar över
- Handling 15 · 1862 — Ego- och husesyn — gården som den blev
Renskrifter:
Handlingar om Trehörningen 1809–1862 ·
Lagfartsböckerna ·
Husförhören · Trehörningen & Petisträsk
Källor:
Lantmäteriet, akt Y.37 (1816) och Y.47 (1823) ·
Västerbottens läns landskontor, resolutionsböcker 1817–1862 ·
Bouppteckning, Umeå tingslag 1809/1810 N:o 119 ·
Degerfors (Vindeln) husförhörslängder AI:1–AI:11b ·
Lagfartsböcker för Degerfors och Burträsks tingslag ·
Henning Larsson, Nybyggaröden · arkivets personposter